rättslig grund för mandat till kommissionen

Skriftlig fråga 1997/98:506 av Hurtig, Bengt (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-03-04
Anmäld
1998-03-09
Besvarad
1998-03-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:506 av Bengt Hurtig (v) till statsrådet Leif Pagrotsky om rättslig grund för mandat till kommissionen

Den 19 maj 1995 informerades EU-nämnden av dåvarande finansministern Göran Persson om att ett förhandlingsmandat för kommissionen i EU skulle fastställas så att kommissionen kunde delta i OECD-förhandlingarna om det multilaterala investeringsavtalet, MAI. Av protokollet framgår inte att regeringen inför nämnden redovisade på vilken EG-rättslig grund kommissionen skulle ges nämnda förhandlingsmandat.

Jag vill därför fråga statsrådet:

På vilken EG-rättslig grund har enligt regeringen kommissionen fått mandat och deltagit som 30:e part i OECD-förhandlingarna om MAI?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:506 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:506 om rättslig grund för mandat till kommissionen
    Statsrådet Leif Pagrotsky

Bengt Hurtig har frågat mig om på vilken EG-rättslig grund enligt regeringen kommissionen har fått mandat och deltagit som 30:e part i OECD-förhandlingarna om MAI.

Kommissionen har av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, givits tillstånd att inom gemenskapens behörighetsområden delta i förhandlingarna om ett multilateralt avtal om investeringar (MAI) inom ramen för OECD.

Inom EG är det ett mycket vanligt förfarande att inte referera till specifika bestämmelser i EG-fördragen när mandat ges för deltagande i förhandlingar. Generellt sett kan man dock säga att grunden för gemenskapens behörighetsområden avseende investeringar bl.a. återfinns i de bestämmelser som reglerar etableringar. Exempel på sådana bestämmelser är artiklarna 54 och 57 i EG-fördraget.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.