rättsavtal med USA
Skriftlig fråga 2002/03:273 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-12-10
- Inlämnad
- 2002-12-10
- Besvarad
- 2002-12-18
- Svar anmält
- 2002-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 december
av Carina Hägg (s) till justitieminister Thomas Bodström om rättsavtal med USAEfter terrorattacken den 11 september har kampen mot terrorismen intensifierats. Men det är oroande att kampen mot terrorism och värnandet om rättsväsendets principer och mänskliga rättigheter inte går hand i hand. Enskilda svenskar har bland annat fått sina bankkonton spärrade. En svensk hålls på oklara grunder kvar på Guantanamobasen på Kuba.
Sverige har undertecknat ett bilateralt rättsavtal med USA. Det är av största vikt att avtalet inte leder till oklarheter om hur Sverige hanterar förfrågningar om bevismaterial och om utlämnande av personer som riskerar dödsstraff. Kampen mot dödsstraff är en prioriterad svensk ståndpunkt. Vi vet också av erfarenhet att USA inte är främmande för kraftiga påtryckningar mot andra länder i frågor inom rättsområdet.
Därför är det viktigt att det klarläggs att riksdagsledamöterna kan få avtalet för läsning. Likaså är det viktigt att frågan förs till riksdagens kammare för att möjliggöra debatt och bedömning av avtalet. Riksdagens ställningstagande ska ge vägledning för det som arbetas fram mellan EU och USA.
Min fråga till justitieministern är om han avser att låta riksdagen få information om och göra en bedömning av rättsavtalet med USA.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:273 besvarad av Thomas Bodström
den 18 december
Svar på fråga 2002/03:273 om rättsavtal med USA
Justitieminister Thomas Bodström
Carina Hägg har frågat mig om jag avser att låta riksdagen få information om och göra en bedömning av det avtal om rättslig hjälp som ingåtts med USA.
Sverige och USA har den 17 december 2001 undertecknatundertecknat ett avtal om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. För att avtalet ska träda i kraft krävs att båda parter ratificerar detta. Varken Sverige eller USA har än så länge ratificerat avtalet.
Internationella överenskommelser ingås av regeringen (10 kap. 1 § regeringsformen). Bestämmelsen i 10 kap. 2 § regeringsformen begränsar regeringens kompetens att ingå bindande internationella överenskommelser och innebär att riksdagen i vissa fall måste godkänna en överenskommelse innan regeringen får ingå den. Riksdagens godkännande krävs om överenskommelsen förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag antas eller om den i övrigt gäller ett ämne där riksdagen ska besluta, till exempel beslut om anslag.
En överenskommelse måste också godkännas av riksdagen om den är av större vikt. Regeringen kan dock underlåta att inhämta riksdagens godkännande av en sådan överenskommelse om rikets intresse kräver det. I sådana fall ska regeringen i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.
När avtalet med USA undertecknades gjordes bedömningen att avtalet inte krävde lagändringar. Vid den översyn av avtalet som för närvarande pågår inför ett eventuellt beslut om ratifikation har inget framkommit som förändrar denna bedömning. Om bedömningen skulle komma att ändras, måste riksdagens godkännande naturligtvis inhämtas innan Sverige kan tillträda avtalet. Även om lagstiftning inte är nödvändig är det min bedömning att avtalet är av sådan vikt att det bör underställas riksdagen för godkännande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.