rättsäkerheten i svenska domstolar

Skriftlig fråga 2003/04:1388 av Ertsborn, Jan (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-06-29
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-08-12
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 juni

Fråga 2003/04:1388

av Jan Ertsborn (fp) till justitieminister Thomas Bodström om rättssäkerheten i svenska domstolar

Gång efter annan kommer alarmerande rapporter om det krisartade läget i vårt rättsväsende. Oftast handlar det om polisen, som inte hinner med att ta upp anmälningar, besöka brottsplatser, göra utredningar med mera. I dagarna har ett antal hovrättspresidenter och tingsrättslagmän ånyo slagit larm om det krisartade i den dömande verksamheten. Domstolarna klarar helt enkelt inte ålagda besparingskrav samtidigt som rättssäkerheten ska upprätthållas. Värst är uppenbarligen situationen i våra större domstolar @ hovrätterna och tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förra våren ställdes domstolarna inför tuffa besparingskrav, som så småningom lättade något. Innan dess hade cheferna för tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö arbetat fram besparingsplaner, som tydligt visade vilka allvarliga konsekvenser som besparingar medför. Nu är det tydligen aktuellt igen, särskilt beträffande de större tingsrätterna. Vi vet att tillströmningen av mål är tämligen konstant och att det redan är långa väntetider. Många av målen är i dag betydligt mer komplicerade och mera omfattande. Därför växer arbetsbördan i domstolarna. De enda besparingsmöjligheter som föreligger är att minska personalen. Detta leder ofrånkomligen till än längre handläggningstider och kanske blir det så att bara prioriterade mål hinner avgöras. Det är sannolikt bara är en tidsfråga innan Europadomstolen kommer att konstatera att vi inte uppfyller de mänskliga rättigheterna. Rättssäkerheten förefaller allvarligt hotad.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidtaga för att säkerställa att rättssäkerheten i våra domstolar inte försämras utan i stället förstärks?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1388 besvarad av Thomas Bodström

den 12 augusti

Svar på fråga 2003/04:1388 om rättssäkerheten i svenska domstolar

Justitieminister Thomas Bodström

Jan Ertsborn har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att rättssäkerheten i våra domstolar inte försämras utan i stället stärks.

Sedan några år tillbaka pågår ett omfattande reformarbete inom domstolsväsendet. Det övergripande syftet är att säkerställa att mål och ärenden ska avgöras med högt ställda krav på rättssäkerhet och effektivitet.

Reformarbetet kan delas upp i fyra huvudområden: förändringar av den yttre organisationen, förändringar av den inre organisationen, renodling av verksamheten och förbättringar av det processuella regelverket. För att kunna utveckla och effektivisera domstolsväsendet på ett ändamålsenligt sätt behövs samordnade satsningar inom de fyra huvudområdena.

Ett framgångsrikt reformarbete förutsätter även att domstolarna har tillräckliga resurser till sitt förfogande. Trots det kärva statsfinansiella läget tillfördes domstolsväsendet ytterligare 38 miljoner kronor år 2003. Vidare har anslagsramen höjts med 50 miljoner kronor från och med år 2004 för att det pågående reformarbetet ska kunna fortsätta. Jag är medveten om att den ekonomiska situationen inom domstolsväsendet, trots satsningarna, är fortsatt ansträngd. Detta beror bland annat på den ökade tillströmningen av mål.

Som statsministern uttalade i våras är det regeringens avsikt att de resurser som kommer att frigöras genom neddragningar inom försvaret ska användas för kampen mot de inre hoten mot vårt samhälle. Det innebär bland annat stora satsningar på rättsväsendet. Vilka satsningar som kan bli aktuella och hur de ska fördelas är ännu inte klart. Jag avser att återkomma i anslutning till budgetpropositionen med en bedömning av rättsväsendets fortsatta resursbehov.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.