rattfyllerister
Skriftlig fråga 2001/02:1442 av Ångström, Yvonne (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-07-24
- Besvarad
- 2002-08-14
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 juli
Fråga 2001/02:1442
av Yvonne Ångström (fp) till justitieminister Thomas Bodström om rattfylleristerUnder den gångna helgen har polisen i Umeå två gånger tagit fast en rattfyllerist med 2,6 respektive 2,28 promilles alkoholhalt i blodet. Tidigare i år har han tagits en gång för rattfylla.
Polisen har ingen möjlighet att kvarhålla personen i fråga, utan efter förhör och provtagning släpps vederbörande i väntan på rättegång.
Den aktuelle bilföraren har fått sin bil försedd med alkolås men har körkortet kvar. Ingenting hindrar att han kör en annan bil än sin egen.
En notorisk rattfyllerist utgör en oerhörd fara för allmänheten @ vilket vi sett många exempel på i vårt land under sommaren. Det måste bli möjligt att få bort rattfyllerister från vägen, t.ex. genom att ta hand om vederbörande för vård @ men denna möjlighet finns inte enligt svensk lag. I dag är det möjligt för polisen att omhänderta en missbrukare för vård. Denna möjlighet bör även omfatta svåra rattfyllerister. En skyndsam ändring av lagen är nödvändig.
Jag vill fråga justitieministern:
Vilka lagändringar tänker justitieministern föreslå för att snabbt åstadkomma lagliga möjligheter för samhället att få bort svåra rattfyllerister från vägarna?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1442 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 14 augusti
Svar på fråga 2001/02:1442 om rattfyllerister
Justitieminister Thomas Bodström
Yvonne Ångström har frågat mig vilka lagändringar jag tänker föreslå för att snabbt åstadkomma lagliga möjligheter för samhället att få bort svåra rattfyllerister från vägarna. Yvonne Ångström har ställt frågan mot bakgrund av ett enskilt fall rörande återfall i rattfylleribrottslighet.
Jag kan som justitieminister inte kommentera enskilda fall. Jag vill dock framhålla att självklart är det allvarligt att det förekommer att personer upprepade gånger kör bil när de är alkoholpåverkade. Jag är därför angelägen om att rättsväsendet ska ha effektiva verktyg att arbeta med för att vi ska komma till rätta med de problem som denna brottslighet utgör.
Låt mig inleda svaret med att klargöra att rättegångsbalkens bestämmelser om häktning även omfattar personer misstänkta för grovt rattfylleri. Således kan häktning ske bl.a. när det är motiverat för att förebygga fortsatt brottslighet.
Som Yvonne Ångström antyder i sin fråga är det naturligtvis oerhört viktigt att personer som begår brott och som har missbruksproblem erbjuds behandling. Nuvarande lagstiftning ger domstolarna goda möjligheter att döma till en påföljd som både tillgodoser ett vårdbehov och som är tillräckligt ingripande. Domstolen kan t.ex. förena påföljden skyddstillsyn med vårdföreskrifter av olika slag. En sådan påföljd kan även efter domen kompletteras av övervakningsnämnden med föreskrifter om olika vårdformer, program och krav på täta kontakter. Även inom ramen för verkställigheten av ett fängelsestraff erbjuds rattfyllerister riktad programverksamhet i form av ett månadsprogram med olika beståndsdelar.
Trafiknykterhetsbrott måste emellertid i likhet med annan brottslighet bekämpas även med andra insatser. Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på polisens verksamhet för att stävja trafikonykterheten. I den nationella strategi för polisens trafikövervakning som presenterades i mars 2001 betonas att ett utbrett och frekvent utförande av alkoholutandningsprov bedöms ha en hög brottsförebyggande effekt. Varje polisiärt påkallat möte med en förare av motordrivet fordon bör i princip inbegripa ett alkoholutandningsprov. Rikspolisstyrelsens statistik visar också att polisen de senaste åren har tagit alltfler alkoholutandningsprov. Det arbetet är ett viktigt inslag för att vi ska kunna minska antalet rattonyktra förare.
Försöken med villkorlig körkortsåterkallelse och alkolås utgör ett annat viktigt element för att säkra att föraren är nykter. Sedan 1999 har personer folkbokförda i Stockholms, Östergötlands och Västerbottens län, som gjort sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott, möjlighet att få villkorlig körkortsåterkallelse, vilket innebär rätt att inom Sverige köra viss personbil som utrustats med alkolås. Personen ska förbinda sig att bl.a. genomgå läkarundersökning. Om inte villkoren följs tas frågan om körkortsingripande upp till förnyad prövning.
Försöksverksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse och alkolås pågår fortfarande och någon slutlig utvärdering av projektet föreligger inte. Näringsdepartementet har i departementspromemorian (Ds 2002:17) Vissa ändrade regler för körkort och alkolås föreslagit bl.a. att försöksverksamheten ska omfatta hela landet och att den ska pågå ytterligare fem år, dvs. till utgången av januari 2009. Promemorian remissbehandlas för närvarande.
Som jag inledningsvis nämnde ser jag naturligtvis med oro på förekomsten av alkohol- och drogpåverkade personer i trafiken. Självfallet följer jag noga utvecklingen och är inte främmande för att vidta ytterligare åtgärder om så skulle behövas. En översyn av trafikbrottslagens förverkandebestämmelse har inletts i syfte att underlätta för polis, åklagare och domstol att ta i beslag och förverka de bilar som används av personer som regelbundet kör onyktra. På längre sikt ser jag också framför mig en mer övergripande översyn av påföljdssystemet och utformningen av de till fängelse alternativa påföljderna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.