rattfylleri
Skriftlig fråga 2002/03:891 av Backman, Hans (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-05-08
- Inlämnad
- 2003-05-08
- Besvarad
- 2003-05-14
- Svar anmält
- 2003-05-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 maj
Fråga 2002/03:891
av Hans Backman (fp) till justitieminister Thomas Bodström om rattfylleriVarje år döms tusentals personer för att ha kört bil med alkohol i kroppen. Få av dessa får den vård de borde ha. Kriminalpolitiken måste alltid vara inriktad på att den som dömts för rattfylleri erbjuds en väg ut ur sitt brottsliga beteende. Det därför viktigt att den dömde får en aktiv och strukturerad rehabilitering, kombinerat med tydligt ställda krav.
Principen att straffet bör vara längre vid upprepade återfall är relevant för de flesta typer av brott. Men när det gäller rattfylla hjälper det föga att döma till längre straff vid upprepat brott @ detta då rattfylleristen ofta har alkoholproblem.
Det vore rimligt och mer effektivt att döma denna person till att delta i ett behandlingsprogram för alkoholmissbruk i stället för längre fängelsestraff. Med största sannolikhet kommer rattfylleristen endast att sluta köra rattfull om han eller hon får bukt med sitt alkoholmissbruk.
Varje rehabiliterad rattfyllerist kan innebära räddade människoliv. Risken att rattfylleristen antingen kör ihjäl sig själv eller någon annan är stor. Om inga rehabiliterande åtgärder vidtas, riskerar alkoholmissbruket att sluta med tragedi.
Avser ministern att ta några initiativ för att rattfyllerister ska kunna dömas till behandlingsprogram och därmed få vård för sitt alkoholmissbruk?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:891 besvarad av Thomas Bodström
den 14 maj
Svar på fråga 2002/03:891 om rattfylleri
Justitieminister Thomas Bodström
Hans Backman har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att rattfyllerister ska kunna dömas till behandlingsprogram och därmed få vård för sitt alkoholmissbruk.
Att i möjligaste mån förhindra människor att återfalla i rattfylleribrott är en utomordentligt viktig uppgift för rättsväsendet. Som Hans Backman påpekar är brottsligheten mycket ofta missbruksrelaterad. Att gärningsmannen får vård för sitt missbruk blir då centralt för att förhindra honom eller henne att på nytt köra bil under påverkan av alkohol eller droger.
Dagens lagstiftning ger goda förutsättningar för domstolen att vid rattfylleribrott välja en påföljd som innefattar vård för alkoholmissbruk. För det första kan vård ges inom ramen för verkställigheten av ett fängelsestraff. Vidare kan domstolen döma till så kallad kontraktsvård, vilket innebär att den dömde genomgår en omfattande behandlingsplan för att komma till rätta med sitt missbruk. En dom på skyddstillsyn kan också innehålla föreskrifter om att den dömde ska genomgå vård för sitt missbruk. En förutsättning för en vårdinriktad påföljd är dock att domstolen har ett underlag som visar att den tilltalade lider av alkoholmissbruk.
Jag kommer under hösten att tillsätta en utredning med uppgift att utvärdera och se över de lagstiftnings- och andra åtgärder som vidtagits på rattfylleriområdet under det senaste decenniet. I det sammanhanget kommer särskild uppmärksamhet att ägnas frågan hur vårdbehovet tillgodoses i praktiken inom ramen för lagföring av rattfylleribrott. Det är ännu för tidigt att spekulera om vad utredningen kan komma att leda fram till.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.