rattfylleri
Skriftlig fråga 2001/02:1443 av Tjernberg, Gunilla (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-07-24
- Besvarad
- 2002-08-15
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 juli
Fråga 2001/02:1443
av Gunilla Tjernberg (kd) till justitieminister Thomas Bodström om rattfylleriVarje dygn kör över 14 000 personer bil i Sverige alkoholpåverkade. Många av dem orsakar trafikolyckor och skadar sig själv eller andra. Det är också väl känt att rattfyllerister är återfallsbenägna. Ungefär 30 % av dem som grips för första gången återfaller inom tre år. Polisen står på många sätt handfallna inför denna typ av brott. Personer som grips den ena dagen för grovt rattfylleri släpps den nästa och kan ge sig ut på vägarna igen. Straffsatserna är låga och påverkansprogram eller behandlingar i många fall obefintliga.
Det krävs många olika åtgärder för att förändra situationen. Försöken med alkolås har visat sig vara framgångsrika och bör permanentas i hela landet, elektroniska körkort bör införas på sikt, lämplighetsprövningar bör genomföras av alla som dömts för rattfylleri innan körkortet återlämnas och straffskalan skärpas. Dessutom anser jag att vi borde ta lärdom av den amerikanska metoden att döma rattfyllerister till ett möte med offren för rattfylleri.
Vilka av dessa åtgärder är justitieministern beredd att genomföra för att minska antalet fall av rattfylleri?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1443 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
den 15 augusti
Svar på fråga 2001/02:1443 om rattfylleri
Näringsminister Björn Rosengren
Gunilla Tjernberg har frågat justitieministern vilka olika åtgärder han avser att vidta för att minska antalet fall av rattfylleri. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Låt mig först framhålla att jag anser att arbetet med att minska rattonykterheten och därmed öka trafiksäkerheten är utomordentligt viktigt.
Vägverket arbetar med påverkansinsatser med specifik inriktning mot trafiknykterhet gentemot rattfyllerister, gymnasieskolor, kommuner, rättsväsende, polis och kriminalvård.
Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på polisens verksamhet för att stävja trafikonykterheten. I en nationell strategi för polisens trafikövervakning som presenterades i mars 2001 betonas att ett utbrett och frekvent utförande av alkoholutandningsprov bedöms ha en hög brottsförebyggande effekt. Varje polisiärt påkallat möte med en förare av motordrivet fordon bör i princip inbegripa ett alkoholutandningsprov. Jag förutsätter att denna strategi kommer att bidra till färre rattonyktra förare.
Vägverkets arbete med kvalitetssäkring av transporter innebär ett nytt sätt att tydliggöra ansvaret för säkerheten i vägtransportsystemet. En av grundförutsättningarna för att en transport ska anses vara kvalitetssäkrad är att föraren är drogfri. Detta innebär att allt arbete med kvalitetssäkring av transporter också omfattar trafiknykterhet. I detta sammanhang ingår försöken med alkolås som ett viktigt element för att säkra att föraren är nykter.
Sedan 1999 har personer folkbokförda i Stockholms, Östergötlands och Västerbottens län som gjort sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott möjlighet att få villkorlig körkortsåterkallelse som innebär rätt att inom Sverige köra viss personbil som utrustats med alkolås. Personen ska förbinda sig att genomgå läkarundersökning m.m.
Försöksverksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse och alkolås pågår fortfarande och någon slutlig utvärdering av projektet föreligger inte.
Näringsdepartementet har i en promemoria (Ds 2002:17) föreslagit bl.a. att försöksverksamheten ska omfatta hela landet och att denna försöksverksamhet ska pågå ytterligare fem år, dvs. till utgången av januari 2009. I promemorian finns också förslag om att den som har villkorlig körkortsåterkallelse även ska få köra ett fordon i yrkesmässig trafik, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda för detta. Promemorian remissbehandlas för närvarande.
Sverige har inte möjlighet att ställa nationella krav på alkolås enbart för fordon på svenska marknaden. För att kunna göra det krävs det lagstiftning på gemenskapsnivå. Sverige driver frågan om alkolås inom EU.
Elektroniska körkort ser vi från svensk sida som en möjlighet att förbättra kontrollen och hindra olovlig körning. Sverige driver frågan inom EU om att det ska tillåtas att körkorten utrustas med ett mikrochip.
Genom att träffa människor som drabbats av svåra traumatiska upplevelser efter rattfylleribrott konfronteras gärningsmannen med konsekvenserna av sådana brott. Påverkansmodeller som t.ex. Victim Impact Panel (VIP) kan leda till ökad insikt om brottets allvar hos gärningsmannen och därmed leda till minskad risk för återfall i rattfylleribrott.
VIP-modellen används inom kriminalvården av t.ex. frivården i Kalmar. Gärningsmannen får som en del av rattfylleriprogrammet träffa en anhörigpanel och lyssna till deras berättelser. Ett annat VIP-projekt drivs av Vägverket, Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF), NTF m.fl. i samarbete med rättsväsendet. De ska utarbeta en svensk modell av VIP-metoden och genomföra den på försök under två år.
Det är oerhört viktigt att personer som begår brott och som har missbruksproblem erbjuds behandling. Valet av behandlingsmetod måste emellertid utgå från den enskildes behov och förutsättningar. Olika metoder utvecklas hela tiden. Ett program med brottsofferkonfrontation förutsätter även andra personers medverkan. Det är därför inte lämpligt att domstolen beslutar om behandlingsmetoden. Metoden bör i stället fortsätta att utgöra ett inslag av straffverkställigheten och på så sätt komplettera påföljden. Uppgiften att utveckla nya metoder för behandling bör i första hand åvila berörda myndigheter och inte regeringen.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.