Rätten till sjukersättning
Skriftlig fråga 2009/10:1009 av Kvarnström, Kurt (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-08-31
- Besvarad
- 2010-09-10
- Besvarad
- 2010-09-14
- Anmäld
- 2010-10-04
- Svar anmält
- 2010-10-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 augusti
Fråga
2009/10:1009 Rätten till sjukersättning
av Kurt Kvarnström (s)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
I Dala-Demokraten kunde man nyligen läsa om en person som på grund av en allvarlig whiplashskada har varit sjukskriven i tolv år. Personen i fråga har tidigare avböjt sjukpension i hopp om att kunna återgå till ett arbete. Försäkringskassans utredningar, dels år 2000, dels år 2005, har dock visat att han helt saknar arbetsförmåga.
Nu efter tolv års sjukdom har Försäkringskassan avslagit hans ansökan om sjukersättning och menar att han ska förberedas för arbetslivet. Orsaken till avslaget är uppgiften i läkarintyget att arbetsförmågan är nedsatt i två till fem år framöver i stället för tills han blir pensionär. Att han inom två till fem år skulle återfå arbetsförmågan efter tolv års sjukdom verkar inte sannolikt, inte minst på grund av resultatet från Försäkringskassans egna utredningar.
En administrativ tolkning av läkarintyget innebär att när mannen inte kan arbeta kommer han helt att stå utan möjlighet till försörjning och är beroende av socialbidrag fram till pensioneringen.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att rätten till sjukersättning bedöms utifrån en persons verkliga sjukdomstillstånd?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:1009 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Svar på fråga
2009/10:1009 Rätten till sjukersättning
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Kurt Kvarnström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att rätten till sjukersättning bedöms utifrån en persons verkliga sjukdomstillstånd.
Kurt Kvarnström hänvisar till ett enskilt ärende och jag kan inte kommentera detta fall. Jag vill dock hålla med Kurt Kvarnström i att arbetsförmågebedömningar har stor betydelse för de enskilda individerna och att det därför är mycket viktigt att de görs med hög kvalitet. Jag har därför ägnat denna fråga stor uppmärksamhet under mandatperioden.
Det behövs mer enhetliga metoder för bedömning av arbetsförmåga – inte minst i långa sjukskrivningsfall. Jag har därför gett Försäkringskassan i uppdrag att dels utvärdera de metoder och instrument som redan används, dels att tillsammans med Socialstyrelsen, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen utveckla nya metoder och instrument för dessa bedömningar.
Regeringen har även tillskjutit medel för att Socialstyrelsen ska kunna implementera och vidareutveckla ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd med rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser.
Jag har även inom ramen för den överenskommelse som staten träffat med Sveriges Kommuner och Landsting om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess åren 2010–2011, den så kallade sjukskrivningsmiljarden, stimulerat hälso- och sjukvården att vidta åtgärder för att öka kvaliteten i de medicinska underlag som krävs för beslut i sjukförsäkringsärenden. Det handlar både om att öka kvaliteten i sådana medicinska underlag som krävs i varje sjukförsäkringsärende samt i de så kallade fördjupade utredningarna som krävs i vissa särskilt svårbedömda fall, vilka hälso- och sjukvården via överenskommelsen förbundit sig att ansvara för.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.