Rätten till mat och de pågående handelsförhandlingarna mellan EU och Centralamerika och den andinska gemenskapen
Skriftlig fråga 2007/08:1059 av Rahm, Lage (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-04-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2008-04-09
- Besvarad
- 2008-04-23
- Svar anmält
- 2008-04-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 april
Fråga
2007/08:1059 Rätten till mat och de pågående handelsförhandlingarna mellan EU och Centralamerika och den andinska gemenskapen
av Lage Rahm (mp)
till statsrådet Ewa Björling (m)
FN:s generalförsamling antog en resolution om rätten till mat den 21 november 2007, Resolution on The Right to Food (Document A/C.3/62/L.53).
Resolutionen säger att det är oacceptabelt att mer än sex miljoner barn dör av hungerrelaterade sjukdomar innan sin femte födelsedag och att det finns 854 miljoner undernärda människor totalt i världen. De konstaterar att antalet undernärda människor har ökat de senaste åren trots att vi skulle kunna föda tolv miljoner människor, det vill säga dubbelt så många som jordens nuvarande befolkning.
Generalförsamlingen konstaterar att 80 procent av dem som är hungriga lever på landsbygden och att 50 procent är småjordbrukare som är särskilt utsatta. Man uppmanar därför såväl stater som näringsliv och globala institutioner att inkludera rätten till mat i alla förhandlingar inom sina respektive områden, särskilt när det gäller handelsavtal. Resultatet av dessa får inte påverka rätten till mat i andra länder negativt.
Med anledning av ovanstående frågar jag statsrådet vad hon avser att göra för att inkludera rätten till mat i de pågående handelsförhandlingarna med Centralamerika och den andinska gemenskapen.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1059 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
Svar på fråga
2007/08:1059 Rätten till mat och de pågående handelsförhandlingarna mellan EU och Centralamerika och den andinska gemenskapen
Statsrådet Ewa Björling
Lage Rahm har frågat mig vad jag ämnar göra för att inkludera rätten till mat i de pågående handelsförhandlingarna med Centralamerika och den andinska gemenskapen.
Rätten till mat omnämns för första gången i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948. Artikel 25 slår fast att alla har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive tillräckligt med mat. Denna rättighet upprepas i FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som ratificerats av 156 länder, däribland Sverige.
Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är en prioriterad fråga inom Sveriges och EU:s utrikespolitik. Såväl Sverige som EU verkar därför för en allmän klausul om mänskliga rättigheter ska ingå i alla breda samarbetsavtal som EU sluter med omvärlden, inklusive i de avtal som nu förhandlas med Centralamerika och den andinska gemenskapen.
Utgångspunkten är att ett ökat samarbete och en ökande handel hjälper länder att utveckla sina samhällen och sin ekonomi. Utmaningen består i att skapa förutsättningar som möjliggör för fattiga människor att få del av denna utveckling. Breda associeringsavtal, som vilar på respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rätten till mat, och som omfattar både handel, politisk dialog och utvecklingssamarbete, är ett steg på vägen.
Mot bakgrund av den senaste tidens prisutveckling på livsmedel ser jag med stort allvar på det krisläge som allt fler länder drabbas av och de stora utmaningar som världssamfundet nu står inför. Därför är de av EU-kommissionen 2007 inledda förhandlingarna om associeringsavtal med Centralamerika och Andinska gemenskapen nu särskilt viktiga.
Med de mänskliga rättigheterna som gemensam värdegrund är vårt mål med förhandlingarna att öka handeln med och investeringarna i dessa länder. Därmed skapas arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, vilka leder till förutsättningar för en ökad levnadsstandard och en hållbar utveckling.
Vi lägger också, som alltid i sådana handelsförhandlingar, vikt vid den politiska dialogen. Dialogen främjar samarbetet, ökar förståelsen för frågor av gemensamt intresse och bidrar till att utvecklingssamarbetet skapar förutsättningar för att alla samhällsgrupper ska få möjlighet att ta del av tillväxt och hållbar utveckling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.