Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rätten till en bostad

Skriftlig fråga 2003/04:1002 av Hellberg, Owe (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-26
Inlämnad
2004-03-26
Besvarad
2004-03-31
Svar anmält
2004-03-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 mars

Fråga 2003/04:1002

 av Owe Hellberg (v) till statsrådet Morgan Johansson om rätten till en bostad

Flera tusen människor är hemlösa, en skamfläck för det svenska välfärdssamhället som snarast måste åtgärdas. Hemlösheten finns både i kommuner med bostadsbrist, men även i kommuner med tomma lägenheter. I till exempel Gävle kommun har antalet hemlösa ökat med 150 % på tre år och är nu ca 200. Bland dessa finns personer i så dåligt skick psykiskt och fysiskt att de är i behov av vård dygnet runt. Rätten till en bostad finns inskriven i grundlagen och kommunerna ska enligt kommunallagen och bostadsförsörjningslagen planera för invånarnas bostadsförsörjning. Ingen av dessa lagar ger dock i praktiken rätt till en bostad då de inte ger möjlighet för den enskilde att pröva den rätten gentemot den enskilda kommunen. En sådan prövning kan endast ske inom socialtjänstlagens ram.

Socialtjänstlagen ger rätt till bostad och prövning av ett sådant beslut i endast specifika fall när det gäller äldre och funktionshindrade. Den rätten bör omfatta alla hemlösa oavsett vad hemlösheten beror på. Ett krav som Vänsterpartiet ställt sedan flera år tillbaka i våra riksdagsmotioner.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga:

På vilket sätt tänker statsrådet stärka socialtjänstlagen så att alla hemlösa omfattas av lagens mening när det gäller rätten till bostad?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1002 besvarad av Morgan Johansson

den 31 mars

Svar på fråga 2003/04:1002 om rätten till en bostad

Statsrådet Morgan Johansson

Owe Hellberg har frågat vad jag tänker göra för att stärka socialtjänstlagen så att den omfattar rätten till bostad för alla hemlösa.

Hemlöshetskommittén föreslog i sitt slutbetänkande i december 2001 att socialtjänstlagen skulle kompletteras med en bestämmelse om att rätten till bistånd ska omfatta en fast bostad till en person som är att betrakta som hemlös. Med det avsåg kommittén personer som saknar tillgång till egen bostad och vars livsvillkor är sådana att han eller hon inte av egen kraft kan få en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Kommittén var dock inte enig i denna fråga. Mot förslaget reserverade sig representanter för m, kd, fp och c, som ansåg att en lagreglering, snarare än att bidra till en lösning av problemet tvärtom skulle kunna förvärra det. Också Svenska kommunförbundet uttryckte i ett särskilt yttrande invändningar mot förslaget.

I den efterföljande remissbehandlingen avstyrkte en stor mängd remissinstanser förslaget. Ett skäl som åberopades var att rätten till bostad kan prövas inom ramen för befintlig lagstiftning redan i dag. Definitionen på hemlöshet ansågs därtill vara för vag för ändamålet. Det sades också vara alltför svårt för kommunerna att faktiskt fullgöra föreslagen skyldighet. Det anfördes till och med att det skulle vara omöjligt för många kommuner att leva upp till en sådan regel, och att man därmed skulle kunna riskera att rätten till bostad blev ett slag i luften.

Efter att ha tagit del av remissinstansernas synpunkter och noga övervägt frågan är jag inte övertygad om att den svåra och komplexa hemlöshetsproblematiken bäst skulle lösas med en lagreglering på det sätt som kommittén föreslog. Jag är därför i dag inte beredd att föreslå en sådan reglering.

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.