rätten till blockad
Skriftlig fråga 1997/98:427 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-11
- Anmäld
- 1998-02-16
- Besvarad
- 1998-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I Örebro har ett taxiföretag försatts i blockad sedan det valt att inte teckna kollektivavtal med sina medarbetare. Företaget har ingen anställd som är medlem i facket och de anställda väljer att arbeta vidare, trots blockaden. Företagets garantilön är, enligt uppgift från anställda, 2 200 kr högre än den som gäller enligt kollektivavtalet. Dessutom får företagets chaufförer, enligt samma källa, en högre andel av den summa de kör in, än vad kollektivavtalet stadgar.
Företag som av olika skäl inte vill teckna kollektivavtal eller hängavtal kan i dag av facket försättas i blockad. Men tecknande av avtal bör bygga på en dubbel frivillighet, att båda parter är villiga att acceptera avtalet. Facket skall inte ha rätten att tvinga företrädesvis små företag att skriva under avtal som ledningen bedömer stå i strid med företagets intressen.
Den lagfästa blockadrätten togs bort av den borgerliga regeringen, men återställdes av socialdemokraterna vid maktskiftet. Facket skall inte ha rätt att försätta företag i blockad. Blockadrätten är en ensidig stridsåtgärd som ger facket en orimligt stor makt i förhandlingar med mindre företag.
Är statsrådet beredd att skapa bättre balans på arbetsmarknaden genom att avskaffa rätten till blockad?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:427 besvarad av , ()
- Statsrådet Ulrica Messing
Sten Tolgfors har frågat mig om jag är beredd att skapa en bättre balans på arbetsmarknaden genom att avskaffa rätten till blockad.
Enligt 2 kap. 17 § regeringsformen har förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare rätt att vidta fackliga stridsåtgärder, om inte annat följer av lag eller avtal. Arbetsmarknadens parter, som inte är inbördes bundna av kollektivavtal, är i allmänhet fria att söka lösa meningsmotsättningar i fackliga frågor genom att vidta olika stridsåtgärder. I och med att kollektivavtal träffas upphör dock i princip denna rätt.
De viktigaste stridsåtgärderna är strejk och lockout. Ett annat vapen är blockaden som kan gå ut på att ett företag hindras nyanställa arbetstagare eller att erhålla leveranser av råvaror. Nu nämnda och liknande stridsåtgärder får tillgripas under kollektivavtalslöst tillstånd så länge angriparen inte använder våld eller andra rättsstridiga medel.
De fackliga organisationernas rätt att vidta stridsåtgärder i syfte att uppnå kollektivavtal, när de inte är bundna av ett sådant avtal, är av grundläggande betydelse för relationerna mellan arbetsmarknadens parter och därmed också för balansen på arbetsmarknaden. Regeringen avser således inte att avskaffa rätten att vidta stridsåtgärden blockad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.