Rätten för levande fäbodar att överklaga beslut om ersättning

Skriftlig fråga 2007/08:633 av Andersson, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-01-24
Inlämnad
2008-01-24
Besvarad
2008-01-30
Svar anmält
2008-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 januari

Fråga

2007/08:633 Rätten för levande fäbodar att överklaga beslut om ersättning

av Ulla Andersson (v)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Levande fäbodar är ett kulturhistoriskt arv som vi måste försöka bevara. De har än i dag en stor betydelse, dels för att förstå hur många tidigare levde, dels för att möjliggöra en god djurhållning, öppna landskap och för att utveckla turismen. Staten har ett ansvar för att underlätta för de få människor som i dag har valt att jobba med och på en levande fäbod.

För en levande fäbod tar det oerhört lång tid att ersätta ett djur som dött, jag skulle kunna uttrycka det som att det behövs en inskolning av det nya djuret i hjorden och den inskolningen kan också behöva följa årstider.

I viltskadeförordningen (SFS nr:2001:724) görs en åtskillnad mellan rennäringen och levande fäbodar i möjligheterna till överklagan när tamboskap blivit skadat eller dödat av rovdjur. Rennäringen har, med all rätt, rätt att överklaga ett beslut men inte en levande fäbod. Det är svårt för en utomstående att förstå varför denna åtskillnad görs i förordningen. Staten borde genom sitt ansvar för fäbodskulturen och för rovdjurspolitiken skapa regelverk som gör att de båda får bästa möjliga förutsättningar att leva vidare.

Utifrån ovanstående vill jag fråga jordbruksminister Eskil Erlandsson följande:

Avser ministern att ändra i viltskadeförordningen så att även andra, till exempel levande fäbodar, kan få rätt att överklaga beslut om ersättningar?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:633 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 30 januari

Svar på fråga

2007/08:633 Rätten för levande fäbodar att överklaga beslut om ersättning

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Ulla Andersson har frågat mig om regeringen avser att ändra viltskadeförordningen (2001:724) så att även andra ersättningsbeslut enligt förordningen än de som fattats av Sametinget får överklagas.

Enligt 14 § viltskadeförordningen (2001:724) får endast Sametingets beslut om ersättning för skador på ren överklagas. Länsstyrelsens beslut får överklagas enbart när det gäller fråga om ersättning till en person som dödats eller skadats av björn.

Frågan om ersättning för viltskador behandlades av Rovdjursutredningen i betänkandet Sammanhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146). Utredningen föreslog att enbart Sametingets beslut skulle kunna överklagas. Vid remissbehandlingen av betänkandet instämde remissinstanserna i förslaget även om några domstolar ansåg att möjligheten att överklaga beslut enligt förordningen borde övervägas ytterligare. I prop. 2000/01:57 om sammanhållen rovdjurspolitik konstaterade regeringen att Sametingets och länsstyrelses beslut om ersättning enligt då gällande bestämmelser inte kunde överklagas. Regeringen delade utredningens uppfattning att Sametingets beslut om ersättning borde få överklagas men att ingen ändring borde göras vad gällde möjligheten att överklaga länsstyrelses beslut.

Utformningen av bestämmelserna om ersättning för rovdjursskador har på nytt behandlats i betänkandet Rovdjuren och deras förvaltning (SOU 2007:89) som nu är ute på remiss. I betänkandet föreslås ingen ändring vad gäller rätten att överklaga beslut. Det faller sig naturligt att regeringen i samband med behandlingen av förslagen i det betänkandet tar upp frågan om rätten att överklaga beslut om ersättning för rovdjursskador.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.