Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rätten att söka asyl

Skriftlig fråga 2003/04:1140 av Lindén, Lars (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-04-30
Inlämnad
2004-04-30
Besvarad
2004-05-05
Svar anmält
2004-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 april

Fråga 2003/04:1140

 av Lars Lindén (kd) till statsrådet Barbro Holmberg om rätten att söka asyl

Migrationsministern uttalade sig i en debatt i riksdagen den 18 februari 2004 enligt följande: "Den viktigaste uppgiften för migrationspolitiken är att värna asylrätten. Det är en mänsklig rättighet att söka asyl."

Så vackert och riktigt kan det låta i riksdagens talarstol. Så här fungerar det i verkligheten:

Exempel 1: En person som har behov av att söka asyl i Sverige och på legal väg söker visum på svensk ambassad för att kunna resa hit förnekas visum, om man misstänker att personen har för avsikt att söka asyl. På så sätt förnekas personen sin mänskliga rättighet att söka asyl.

Exempel 2: En person som till exempel ingår i en grupp ungdomsfotbollsspelare inbjudna att delta i en fotbollscup i Sverige och som vill nyttja sin rätt att söka asyl här kan inte nekas detta. Däremot straffar Sverige denna händelse genom att i flera år neka ungdomsfotbollsklubben visum till Sverige. Därför händer det ofta att de som vill söka asyl övertalas av sina landsmän att följa med hem för att sedan på egen hand ta sig hit. De som vill söka asyl pressas således genom svenska straffregler att avstå från detta.

Mot bakgrund av ovanstående exempel vill jag ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta så att den reella möjligheten att söka asyl i Sverige överensstämmer med talet om att rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1140 besvarad av Barbro Holmberg

den 5 maj

Svar på fråga 2003/04:1140 om rätten att söka asyl

Statsrådet Barbro Holmberg

Lars Lindén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att den reella möjligheten att söka asyl i Sverige överensstämmer med talet om att rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet.

En grundläggande del av den svenska flyktingpolitiken är en rättssäker ordning för att i enlighet med FN:s flyktingkonvention pröva asylansökningar av dem som tagit sig till Sverige och ge skydd åt dem som behöver det. Vi ger också skydd till skyddsbehövande enligt till exempel FN:s tortyrkonvention men också genom rent nationella åtaganden till andra som vi anser behöver skydd. Den svenska ordningen uppfyller internationellt sett högt ställda krav men regeringen fortsätter arbetet att förstärka asylsystemet, både materiellt och vad gäller prövningen av asylansökningarna.

En annan huvudlinje i flyktingpolitiken är inriktad på att medverka till att skyddsbehövande utanför vårt land får skydd och stöd. Detta sker på flera sätt:

1. Vi deltar aktivt i samarbetet för att utveckla den internationella flyktingrätten. Globalt sker detta särskilt inom ramen för FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) medan det regionalt sker genom EU.

2. De länder som med ofta mycket begränsade egna resurser härbärgerar ett stort antal flyktingar måste få del av internationell solidaritet och ansvarsfördelning. Sverige visar detta också i praktiken. Exempelvis är Sverige sedan många år bland de största bidragsgivarna till UNHCR och vi har i år höjt bidraget till 430 miljoner kronor.

3. Länder som är i färd med att bygga upp sina asylsystem behöver stöd av andra länder som har längre erfarenhet. Sverige delar med sig av den kompetens som vi byggt upp. Inte minst gäller det länder i Öst- och Sydösteuropa. Därmed blir det fler länder som asylsökande kan söka skydd i och räkna med att få en rättssäker prövning.

4. Varje år tar Sverige liksom ett antal andra länder ut skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och stadigvarande bosättning i Sverige. Detta sker i nära samarbete med UNHCR. Det rör sig både om människor som utan dröjsmål måste få en fristad i ett nytt land och människor som under lång tid väntat på att få en varaktig lösning på sin flyktingsituation. I år har Sverige kraftigt ökat antalet som tas ut på den så kallade flyktingkvoten till ca 1 740 personer.

Sverige gör, utifrån våra resurser, stora insatser för att värna asylrätten både nationellt och globalt. Vårt land mer än uppfyller internationella förpliktelser i detta avseende och regeringen är beslutsam att fortsätta denna politik. Visering är till för besök. Den som vill bosätta sig för längre tid i Sverige ska söka uppehållstillstånd. Strävandena efter så fri rörlighet över gränserna som möjligt måste balanseras mot den reglering av invandringen som regering och riksdag har beslutat om. En följd av detta är att Migrationsverket fortlöpande måste följa effekterna av viseringsgivningen och anpassa praxis efter erfarenheterna.

Låt mig avslutningsvis framhålla att flyktingar som behöver varaktig bosättning i annat land genom UNHCR:s ovannämnda vidarebosättningsprogram kan få möjlighet till detta. Denna internationella ordning för överföring av skyddsbehövande är att föredra framför ett nationellt viseringssystem för att göra det möjligt att söka asyl i Sverige.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.