rätten att hålla kommunen ansvarig vid mobbning
Skriftlig fråga 2000/01:180 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-08
- Anmäld
- 2000-11-14
- Besvarad
- 2000-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:180
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om rätten att hålla kommunen ansvarig vid mobbningFör kort tid sedan vann en flicka som mobbats svårt och fått skoltiden förstörd mot Grums kommun i Karlstads tingsrätt. Flickan i Grums har fått många efterföljare. Att kommunen förlorade och den uppmärksamhet som tvisten gav ökar medvetenheten om mobbningen i landets skolor och kommuner. Mobbningen måste tas på större allvar.
Det är den enskildes rätt att ställa kommunen till svars när deras rättigheter kränks och kommunen inte fullgör sina skyldigheter. Både skollagen och arbetsmiljölagen gäller i skolan. Liknande brott mot arbetsmiljölagen på "vuxna" arbetsplatser skulle aldrig accepteras.
Likväl var en vanlig politisk reaktion när flickan vann i tingsrätten att kritisera att fallet avgjordes där. "Domstolar löser inte mobbningsproblemen", hette det. Nej, domstolar löser inte mobbningsproblemen, men att kommunerna nu vet att underlåtenhet att vidta adekvata och tillräckliga åtgärder mot mobbning straffar sig kommer leda till ökade insatser och ökad medvetenhet runtom i landet.
En rimlig politisk kommentar borde ha varit att det är bedrövligt att det förekommer fall där enskilda människor känner sig tvingade att gå till domstol för att få upprättelse och det stöd de har rätt till enligt svensk lag.
Vilka initiativ ämnar skolmininstern vidta för att stärka den enskildes rätt gentemot kommunen, i fall då skolan inte fullgör sin skyldighet att ingripa mot mobbning?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:180 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 15 november
Svar på frågorna 2000/01:180 om rätten att hålla kommunen ansvarig vid mobbning och 181 om skolministerns ansvar för skolans arbete mot mobbning
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat dels vilka initiativ jag tänker vidta för att stärka den enskildes rätt mot kommunen, i fall då skolan inte fullgör sin skyldighet att ingripa mot mobbning dels vilka nya initiativ jag avser vidta för att stärka skolornas arbete mot mobbning och skolvåld.
Först vill jag påpeka att skolans värdegrundsfrågor, där mobbning ingår, är en del av skolans verksamhet där jag redan tagit många initiativ. Sedan 1998 markeras skyldigheten att motverka kränkande behandling och mobbning tydligare både i skollagen (1985:1100) och i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94). Av läroplanens avsnitt om värdegrund och skolans uppdrag framgår att verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att alla som verkar i skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde. Ingen ska utsättas för mobbning och alla tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas. Rektor har enligt läroplanen ett ansvar för att skolan har ett handlingsprogram för att förebygga alla former av kränkande behandling.
För att följa upp hur skolorna arbetar med mobbning fick Statens skolverk 1999 ett regeringsuppdrag att granska arbetet med att förebygga mobbning samt effekterna av de nyligen skärpta bestämmelserna i skollagen och läroplanen. Skolverkets granskning visade att handlingsprogram mot mobbning fanns på de allra flesta skolor medan det däremot på vissa skolor fanns bristande kunskaper om omfattningen av mobbningen. På flera skolor saknades ett arbete med att systematiskt förebygga och följa upp kränkningar. Skolverket besökte även skolor som arbetade med att stärka elevernas sociala kompetens med ett gott resultat.
Det s.k. Värdegrundsprojektet inom Utbildningsdepartementet, har varit ett annat sätt att arbeta med mobbning utifrån frågor som demokrati och allas lika värde. Projektet syftade till att stärka skolornas arbete med läroplanens värdegrund. Projektet har bl.a. gett ut pedagogiska diskussionsmaterial för att stimulera samtal mellan barn, unga och vuxna om värderingar, normer och hur dessa styr hur vi ser på och värderar varandra. Materialet har distribuerats till förskolor och skolor. Vidare har flera rapporter tagits fram för att tillföra kunskap och fördjupa diskussionen om värdegrunden bland verksamma i skolan och lärarutbildning. Projektets slutbok Värdegrundsboken @ om samtal för demokrati i skolan har sänts ut till alla skolledare i landet.
Regeringen satsar dessutom sammanlagt 12 miljoner kronor de närmaste tre åren på Värdegrundscentra. De ska bredda och höja skolans vetenskapliga kunskapsbas och kompetens och göra forskningen inom värdegrundsområdet mera tillgänglig för skolan. Det är Göteborgs universitet och Umeå universitet i samverkan med Ersta/Sköndal högskola som har fått projektmedel för detta och de ska alltså fortsätta att driva utvecklingen framåt inom värdegrundsområdet. Som ett exempel inriktar Ersta/Sköndal högskola sig bl.a. mot etisk vägledning med konflikthantering och krisberedskap.
Ett annat initiativ som jag tagit är ett uppdrag om översyn av regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten, avseende arbetsmiljö- samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Kommittén för översyn av skollagen m.m. (U1999:01, Dir. 1999:15) har fått detta uppdrag och den ska även analysera hur elevs rätt respektive kommuns skyldighet används i skollagen och vid behov föreslå förändringar för ökad tydlighet.
Ett förslag till författningsändring om åtgärdsprogram presenteras denna vecka för regeringen. För att stärka elevers och föräldrars rätt ges de möjlighet att ta initiativ till utarbetande av ett åtgärdsprogram.
Skolans skyldighet att utarbeta åtgärdsprogram för en elev i behov av särskilt stöd kommer också att gälla alla skolformer i det offentliga skolväsendet.
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utgiftsområde 16, bet. 2000/01:UbU1) föreslår regeringen en riktad satsning på skolan med 1 miljard kronor per läsår under de kommande fem åren. Under 1998@2002 avsätter regeringen 4 miljarder för att stödja skolutveckling och lärarnas kompetensutveckling. Regeringen gör en kraftsamling för att förbättra resultaten och arbetsmiljön för barn och vuxna i ungdomsskolan och fritidshemmen. Syftet är främst att öka personaltätheten men även att förstärka personalens kompetens. Denna satsning bör kunna leda till en förbättrad situation i skolan med fler vuxna och bl.a. med minskad mobbning som resultat.
Utredningen om elevvård-skolhälsovård (U1998:05, Dir. 1998:59) fick i uppdrag att kartlägga elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och funktion samt överväga lämpliga åtgärder för att höja verksamhetens kvalitet. Remisstiden för betänkandet Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling (SOU 2000:19) har nyligen gått ut och en sammanställning av remissvaren pågår för närvarande på departementet. Betänkandet leder diskussionen till en fokusering på elevernas arbetsmiljö och förbättringar inom detta område. Diskussionen förs bl.a. om att ta in olika yrkeskompetenser i skolan för att delta i skolans arbete med att skapa miljöer som främjar lärande, god utveckling och en god hälsa hos varje elev.
På Utbildningsdepartementet förs kontinuerligt diskussioner med Elevorganisationen och SVEA. Inom ramen för dessa har även frågan om mobbning tagits upp och elevorganisationerna har tagit initiativ till att undersöka vad de kan göra inom området.
Det är viktigt att slå fast att alla har rätt att bli behandlade med respekt för sin person. Medvetenheten om att elever inom skolan blir utsatta för kränkande behandling och mobbning har ökat bland skolans personal. En tredjedel av lärarna har under senare år upplevt ett ökat problem med våld, mobbning och rasism i skolan och de anser också att det finns problem med bristande etik och moral. I arbetet mot mobbning kan man aldrig slå sig till ro med vad man uträttat utan det är ett ständigt pågående förbättringsarbete som behövs.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.