Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rätten att bilda etniska föreningar

Skriftlig fråga 2003/04:1221 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-05-17
Anmäld
2004-05-18
Besvarad
2004-05-25
Svar anmält
2004-05-25
Besvarad
2004-05-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 maj

Fråga 2003/04:1221

 av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Laila Freivalds om rätten att bilda etniska föreningar

Utvecklingen i Turkiet när det gäller mänskliga rättigheter är positiv men den går alldeles för långsamt. Sedan valen den 3 november har fler steg tagits för att uppfylla Köpenhamnskriterierna. Den nya regeringen visar en tydlig reformvilja. Jag har personligen bevistat ett antal rättegångar i Turkiet där domstolar dock dömer utan hänsyn till internationell rätt om mänskliga fri- och rättigheter. Förvisso har parlamentet stiftat lagar som i många stycken motsvarar västerländska krav på mänskliga rättigheter. Problemet finns hos turkiska myndigheter som inte implementerar regelsystemet. Ett exempel är svårigheterna för etniska grupper att bilda föreningar. Trots att lagstiftningen tillåter detta så förbjuder verkställande myndigheter.

Min fråga till utrikesministern är:

Vilka initiativ tänker utrikesminister Laila Freivalds ta för att påverka den turkiska staten att i praktiken tillämpa regelsystemet så att etniska föreningar kan bildas?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1221 besvarad av Laila Freivalds

den 25 maj

Svar på fråga 2003/04:1221 om rätten att bilda etniska föreningar

Utrikesminister Laila Freivalds

Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att påverka den turkiska staten att i praktiken tillämpa regelsystemet så att etniska föreningar kan bildas.

Turkiet har de senaste åren gjort betydande framsteg för att öka respekten för de mänskliga rättigheterna i landet genom att anta en rad lagändringar. De så kallade politiska Köpenhamnskriterierna måste vara uppfyllda i sin helhet innan förhandlingar om medlemskap i EU kan inledas. För att uppfylla Köpenhamnskriterierna måste Turkiet visa att mänskliga rättigheter respekteras. Det gäller också att dessa ändringar tillämpas i praktiken. Föreningsfrihet är en viktig del av skyddet för mänskliga rättigheter.

EU:s anslutningspartnerskap för Turkiet föreskriver att Turkiet måste fortsätta genomföra reformer rörande föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster. Vidare måste Turkiet häva rättsliga restriktioner för såväl utländska som nationella föreningar i linje med Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Turkiet uppmanas även att uppmuntra utvecklingen av det civila samhället.

EU-medlemskapsprocessen är enligt min uppfattning det viktigaste instrumentet för att påverka den turkiska staten att genomföra reformer. Sverige följer noga utvecklingen på MR-området, inklusive frågan om föreningsfrihet, inför beslutet i december 2004 att eventuellt inleda medlemskapsförhandlingar med Turkiet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.