rättegången mot Mehmed Uzun
Skriftlig fråga 2001/02:1076 av Ringman, Agneta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-19
- Anmäld
- 2002-04-23
- Besvarad
- 2002-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 april
Fråga 2001/02:1076
av Agneta Ringman (s) till kulturminister Marita Ulvskog om rättegången mot Mehmed UzunDen svensk-kurdiske författaren Mehmed Uzun riskerar återigen ett långt fängelsestraff om han fälls vid rättegången i Turkiet. Det är den tredje rättegången på mycket kort tid. De turkiska myndigheterna trakasserar honom på olika sätt. Hans böcker beslagtas och får inte ges ut. Han häktas i sin frånvaro. Hans förläggare åtalas. För oss i Sverige är tryck- och yttrandefriheten en av grunderna i ett demokratiskt samhälle. Människor ska inte riskera sin frihet när de hävdar och gör bruk av sina mänskliga rättigheter.
Jag vill fråga kulturministern vilka åtgärder hon tänker att vidta med anledning av den förföljelse som Mehmed Uzun utsätts för i Turkiet.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1076 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
den 24 april
Svar på fråga 2001/02:1076 om rättegången mot Mehmed Uzun
Kulturminister Marita Ulvskog
Agneta Ringman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av den förföljelse som den svensk-kurdiske författaren Mehmed Uzun utsätts för i Turkiet.
Frågan är ställd mot bakgrund av den senaste rättegången i Turkiet mot Mehmed Uzun. Efter det att frågan ställts har Mehmed Uzun friats från anklagelserna. Detta innebär givetvis inte att frågan är mindre angelägen eller mindre principiellt viktig. Rättegången och åtalen mot Mehmed Uzun och hans förläggare är högst allvarliga och inte förenliga med grundläggande krav vad gäller yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
Sverige har tagit upp frågan om åtalen mot Mehmed Uzun på hög politisk nivå med Turkiet, bl.a. vid vice statsminister Lena Hjelm-Walléns besök i landet i januari. Nyligen tog även EU-ordförandeskapet på svenskt initiativ upp frågan med den turkiska regeringen.
För närvarande pågår en reformprocess i Turkiet, som bl.a. innefattar en anpassning av landets lagstiftning till EU:s regelverk. Det är enligt min uppfattning Sveriges skyldighet att fortsätta stödja alla progressiva krafter i denna reformprocess. Regeringen kommer även fortsättningsvis att såväl bilateralt som inom ramen för EU kräva att Turkiet vidtar reformer i syfte att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna om bl.a. demokrati och mänskliga rättigheter. Ett prioriterat mål är att de rättsliga garantierna för yttrande- och åsiktsfrihet stärks.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.