Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rättegången mot Leyla Zana med flera

Skriftlig fråga 2003/04:226 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-07
Anmäld
2003-11-10
Besvarad
2003-11-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-11-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 november

Fråga 2003/04:226

 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om rättegången mot Leyla Zana med flera

Leyla Zana anklagades för att vid installationen i det turkiska parlamentet år 1991, efter att på turkiska sagt eden, lagt till på kurdiska: "Jag kommer att kämpa för att kurder och turkar ska kunna leva tillsammans i en demokrati." Hon bar också ett hårband i de kurdiska färgerna: grönt, gult och rött. Efter tre år lyftes hennes immunitet som parlamentsledamot och hon åtalades tillsammans med tre andra ledamöter för förräderi. Åtalet hade då ändrats till kontakter med PKK. Domen blev 15 års fängelse. I juli 2001 beslutade Europadomstolen för mänskliga rättigheter att de fyra kurdiska före detta parlamentsledamöterna inte fått en rättvis och opartisk rättegång. Sedan dess har en ny rättegång mot Leyla Zana och hennes medanklagade inletts. Under 2003 har det varit åtta förhör i den statliga säkerhetsdomstolen i Ankara. Det nionde, som jag övervakade, ägde rum den 16 oktober i år. Rättegången följs av flera internationella organisationer. En rapport om själva rättegången och förhören har sammanställts av International Commission of Jurists (ICJ). ICJ riktar omfattande kritik mot rättegången och förhören och menar att det mesta av den kritik som riktades från ECHR kvarstår. Turkiet antogs som kandidatland till EU år 1999. Efter att ha kunnat göra en jämförelse mellan ICJ:s rapport från tidigare rättegångar står det klart att turkiska regeringen inte tar den kritik gällande det juridiska systemet man fått från bland annat ECHR på allvar. Lagarna har förändrats men inte praxis. Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är därför:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta inom EU-systemet, men också direkt, för att Turkiet ska anpassa sitt rättsväsende till förhållanden i EU?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:226 besvarad av Laila Freivalds

den 19 november

Svar på fråga 2003/04:226 om rättegången mot Leyla Zana med flera

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta inom EU-systemet men också direkt för att Turkiet ska anpassa sitt rättsväsende till förhållanden i EU.

Jag delar Ulla Hoffmanns uppfattning att det turkiska rättsväsendet måste anpassas till de förhållanden som råder i EU-länderna.

Det senaste året har den turkiska regeringen visat stor beslutsamhet för att öka takten i reformarbetet. Dessa ansträngningar har resulterat i betydande framsteg för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna. Flera reformer har antagits för att bland annat stärka yttrandefriheten, kulturella rättigheter och civil kontroll över militären. Ännu återstår dock mycket, inte minst vad gäller genomförandet. Rättsväsendet spelar här en avgörande roll.

I EU-kommissionens översynsrapport om Turkiet, som lades fram den 5 november, konstateras att Turkiet måste stärka rättsväsendets oberoende och effektivitet och främja en konsekvent tolkning av lagstiftning rörande mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i linje med den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Vidare måste Turkiet vidta åtgärder för att garantera att samtliga rättsliga myndigheter fullgör skyldigheten att beakta rättspraxis från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Sedan i februari tillåts i Turkiet förnyade prövningar i mål där domarna har underkänts av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Detta har gjort det möjligt att påbörja en förnyad prövning i det mål som rör den före detta kurdiska parlamentarikern Leyla Zana och hennes tre medanklagade partikolleger.

EU och Sverige har följt fallet noggrant för att bevaka om svarandens rätt till en rättvis och opartisk rättegång garanteras. Det är med stor besvikelse som vi har konstaterat att den förnyade rättegången i fallet Leyla Zana än så länge endast resulterat i en upprepning av den föregående rättegången. Detta är något som även påtalas i kommissionens översynsrapport om Turkiet.

Sverige har vid flera tillfällen tagit upp fallet Leyla Zana vid bilaterala kontakter. Förvarsminister Leni Björklund tog upp frågan vid sitt besök i Turkiet i september och jag tog senast upp frågan med utrikesminister Gül när han besökte Stockholm tidigare i denna vecka.

En fortsättning på den pågående reformprocessen, både vad gäller lagstiftning och hur reformerna efterlevs, kommer att ha avgörande betydelse för Turkiets fortsatta väg mot medlemskap i EU. Eftersom det är rättsväsendet som ska genomföra och tillämpa de politiska reformerna krävs särskilda insatser på området. Inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet med Turkiet har ett projekt därför inletts under hösten, i Raoul Wallenberg-institutets regi, för att utbilda domare och åklagare i de mänskliga rättigheterna. Detta projekt initierades efter ett önskemål som den turkiska regeringen framförde vid utrikesminister Anna Lindhs besök i Turkiet i februari. Vidare stöder generalkonsulatets sektion för turkiskt-svenskt samarbete i Istanbul projekt bland annat inom rättsväsendet med syfte att underlätta Turkiets EU-anpassning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.