rättegångarna mot prästen Yusuf Akbulut
Skriftlig fråga 2000/01:792 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-23
- Besvarad
- 2001-03-05
- Anmäld
- 2001-03-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:792
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om rättegångarna mot prästen Yusuf AkbulutPrästen Yusuf Akbulut ställdes den 21 december 2000 inför rätta vid den turkiska statens domstol i Diyarbakir. Han var åtalad för att han i en tidningsartikel uttalat sig om den amerikanska kongressens fördömande av folkmordet på armenierna 1915@1918 och samtidigt påpekat att mycket stora grupper assyrier/syrianer mördades under det som kallas för svärdets år. Yusuf Akbulut är nu åtalad för landsförräderi och statsfientlig verksamhet.
Domstolen ajournerade sina förhandlingar till den 21 februari 2001 därför att det fanns ett videoband som rätten ville låta undersöka av en expert innan dom kunde avkunnas. Men återigen ajournerades rättegången mot Yusuf Akbulut. De skäl som officiellt angivits är att utredningen inte är klar avseende videobandet på vilket Yusuf Akbulut påstås ha uppviglat sitt folk genom att peka på folkmordet 1915. Förhandlingarna är nu uppskjutna till den 5 april.
Den internationella bevakningen har varit stor vid rättegångarna, då åtalet mot Yusuf Akbulut ses som en kränkning av de mänskliga rättigheterna.
Avser statsrådet att under Sveriges ordförandeskap i EU arbeta för att frågan om mänskliga rättigheter i Turkiet, med särskild inriktning mot prästen Yusuf Akbuluts svåra situation, tas upp på dagordningen?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:792 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 2 mars
Svar på fråga 2000/01:792 om rättegångarna mot prästen Yusuf Akbulut
Utrikesminister Anna Lindh
Margareta Viklund har frågat mig om jag under Sveriges ordförandeskap i EU avser arbeta för att frågan om mänskliga rättigheter i Turkiet, med särskild inriktning mot prästen Yusuf Akbuluts svåra situation, tas upp på dagordningen.
Åtalet mot prästen Yusuf Akbulut innebär, enligt den svenska regeringen, en kränkning av Akbuluts åsikts- och yttrandefrihet. Vi har därför tagit upp frågan med den turkiska regeringen vid flera tillfällen. Den svenske generalkonsuln i Istanbul närvarade vid de två rättegångstillfällena i december förra året och i februari i år, tillsammans med svenska riksdagsledamöter, och parlamentariker och diplomater från andra EU-länder. Närvaron var viktig för att markera vårt stöd till personer som drabbas av inskränkningar i åsikts- och yttrandefriheten i Turkiet. Den svenska regeringen kommer fortsatt att följa åtalet och ta upp det med de turkiska myndigheterna. Genom generalkonsulatet i Istanbul och ambassaden i Ankara för vi också en dialog om syrianernas/assyriernas problem med företrädare för dessa grupper i Turkiet.
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet finns i högsta grad på EU:s dagordning under det svenska ordförandeskapet. I det förslag till partnerskap som presenterades den 8 november förra året föreslår EU-kommissionen ett antal prioriteringar som berör mänskliga rättigheter, demokrati och situationen för personer som tillhör minoriteter, inklusive stärkandet av yttrandefriheten. Rådet planerar att anta partnerskapet i mars och den turkiska regeringen har meddelat att den i mitten av mars kommer att presentera sitt nationella program för anpassning till EU:s regelverk och de politiska kriterierna för medlemskap. Då får vi en indikation på hur den turkiska regeringen avser att fortsätta sin reformprocess.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.