Ratificering av det globala havsavtalet BBNJ
Skriftlig fråga 2024/25:1239 av Stina Larsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-06-09
- Överlämnad
- 2025-06-10
- Anmäld
- 2025-06-11
- Svarsdatum
- 2025-06-18
- Besvarad
- 2025-06-18
- Sista svarsdatum
- 2025-06-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
I mars 2023 enades 193 länder inom FN om det så kallade BBNJ-avtalet (Biodiversity Beyond National Jurisdiction), ett historiskt avtal vars syfte är att skydda den biologiska mångfalden i de delar av världshaven som ligger utanför nationell jurisdiktion. Dessa hav utgör omkring 95 procent av havens volym och spelar en avgörande roll för klimatsystemet, biologisk mångfald och försörjningen för miljontals människor.
För att avtalet ska kunna träda i kraft måste minst 60 länder ratificera det. I nuläget har endast 28 gjort det. Trots att Sverige var ett av de första länderna som undertecknade BBNJ-avtalet hösten 2023 har regeringen ännu inte lagt fram en proposition om ratificering. Detta sker samtidigt som länder runt om i världen, senast Frankrike, Mexiko och Portugal, aktivt verkar för att samla stöd för att nå tröskeln på 60 ratificeringar inför FN:s havskonferens i Nice i juni 2025.
När Sverige undertecknade avtalet beskrev dåvarande utrikesminister Tobias Billström det som ”det viktigaste klimatavtalet sedan Parisavtalet”. Sveriges engagemang i havsfrågor är inte nytt – vi var tillsammans med Fiji initiativtagare till FN:s första stora havskonferens 2017, och Sverige har länge varit en röst för starkt globalt marint skydd.
BBNJ-avtalet är en viktig förutsättning för att nå målet om att skydda 30 procent av världens hav till år 2030, enligt Kunming-Montreal-avtalet, som antogs vid FN:s konferens om biologisk mångfald 2022. Men trots det har utvecklingen gått långsamt: I dagsläget är endast 8,4 procent av haven formellt skyddade.
Det är därför svårt att förstå varför Sverige, som haft en drivande roll i processen, ännu inte tagit det nödvändiga steget att ratificera avtalet. Forskare, civilsamhälle och internationella aktörer uttrycker oro för att regeringens passivitet kan undergräva både Sveriges trovärdighet och det globala genomförandet.
I samband med FN:s havskonferens i Nice växer förväntningarna på att fler länder ska ratificera avtalet. Att Sverige ännu inte gjort detta väcker frågor om regeringens ambitionsnivå i miljö- och havsfrågor, särskilt i ljuset av att andra länder nu går före.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Varför har Sverige ännu inte ratificerat det globala havsavtalet BBNJ, och när avser statsrådet och regeringen att lägga fram en proposition till riksdagen om en sådan ratificering?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1239 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:1239 Ratificering av det globala havsavtalet BBNJ
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:1239 av Stina Larsson (C)
Ratificering av det globala havsavtalet BBNJ
Stina Larsson har frågat mig varför Sverige ännu inte har ratificerat det globala havsavtalet BBNJ, och när jag och regeringen avser att lägga fram en proposition till riksdagen om en sådan ratificering.
Som Stina Larsson skriver var det en stor framgång för skyddet av världshavet när 193 länder inom FN enades om det så kallade BBNJ-avtalet (Biodiversity Beyond National Jurisdiction) i mars 2023. Avtalet syftar bland annat till att skydda den biologiska mångfalden i de delar av världshaven som ligger utanför nationell jurisdiktion. Sverige har tillsammans med övriga EU-länder undertecknat avtalet.
EU ratificerade BBNJ-avtalet den 28 maj 2025, och EU-kommissionen presenterade i april ett förslag till direktiv för att genomföra BBNJ-avtalet i medlemsstaternas lagstiftning. Förslaget finns beskrivet i FaktaPM 2024/25:FPM42. Detta förslag förhandlas för närvarande skyndsamt inom EU för att länderna ska kunna genomföra direktivet i nationell lagstiftning så snart möjligt.
För att Sverige ska kunna bli part i ett internationellt avtal måste detta först implementeras i nationell lagstiftning. Regeringen tillsatte därför i maj 2024 en utredning för att ta fram förslag på vilka lagändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna bli part i BBNJ-avtalet. Utredningen presenterade sitt betänkande i mars 2025 (SOU 2025:36). Betänkandet har sedan dess remitterats. När remisstiden har löpt ut kommer regeringen att bereda utredningens förslag samt tillse att dessa överensstämmer med EU-direktivet, med målet att Sverige ska ratificera BBNJ-avtalet 2026.
Stockholm den 18 juni 2025
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

