Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Rapport om förskingrade miljarder i västerländska banker

Skriftlig fråga 2008/09:1102 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-07-22
Besvarad
2009-08-04
Besvarad
2009-08-05
Anmäld
2009-08-13
Svar anmält
2009-08-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 juli

Fråga

2008/09:1102 Rapport om förskingrade miljarder i västerländska banker

av Carina Hägg (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Pengar som förskingras av korrupta politiker återfinns ofta på konton i västerländska banker, visar en ny rapport från CCFD – en katolsk organisation som arbetar med korruptionsfrågor. Enligt CCFD, Comité Catholique contre la Faim et pour le Développement, handlar det om ett trettiotal korrupta regimer och tillgångar på motsvarande 830 miljarder till 1,4 biljoner kronor. Men trots att rättsliga åtgärder vidtagits har mindre än 5 procent drivits in. Smutsiga pengar går över gränserna medan rättssystemen är begränsade till olika länder, säger Jean Merckaert från CCFD. Men det framkommer också att västerländska regeringar motarbetar avslöjande av förskingringar då det samtidigt skulle innebära avslöjande av dem som stöttat korrupta regimer och politiker. Mycket pengar uppges också försvinna genom intäkter som aldrig redovisas. Som exempel anges gruv- och oljeindustrin i olika länder. Enligt CCFD har till exempel Denis Sassou-Nguessos regim i Kongo-Brazzaville ”glömt” att redovisa miljarder dollar i oljeinkomster mellan 2003 och 2005 – stora summor pengar som kan ge allvarliga konsekvenser för länders utveckling och bidra till utlandsskulder. Mobutu Sese Seko, Demokratiska republiken Kongos förre ledare, sägs ha förskingrat motsvarande 48 miljarder kronor från statskassan och lämnade efter sig en utlandsskuld på motsvarande 103 miljarder kronor.

Min fråga till finansminister Anders Borg är:

Vilka åtgärder har finansministern vidtagit för att banker inom EU samt utpekade regeringar ska tvingas samverka för att klargöra illegala vägar för förskingrade medel, mutor och oredovisade tillgångar?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1102 besvarad av Statsrådet Mats Odell

den 4 augusti

Svar på fråga

2008/09:1102 Rapport om förskingrade miljarder i västerländska banker

Statsrådet Mats Odell

Carina Hägg har frågat finansministern vilka åtgärder han har vidtagit för att banker inom EU samt utpekade regeringar ska tvingas samverka för att klargöra illegala vägar för förskingrade medel, mutor och oredovisade tillgångar.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringen ser mycket allvarligt på penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. Marknadsekonomi bygger på att människor känner trygghet inför att göra affärer med sina motparter och har förtroende för samhälleliga institutioner och för betalningsväsendet. Att aktivt och kraftfullt motverka att det finansiella systemet utnyttjas för brottsliga ändamål är centralt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för betalningsväsendet och därmed för att slå vakt om en välfungerande och växande ekonomi.

Genom de finansiella marknadernas globalisering sker en allt större andel av alla finansiella transaktioner över nationsgränser. Ett effektivt hanterande av dessa frågor förutsätter därför ett internationellt samarbete. Financial Action Task Force (FATF) är ett mellanstatligt organ med ansvar för frågor kring bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Sverige är, tillsammans med ett trettiotal andra länder, medlem i FATF. Dess rekommendationer utgör grunden för den lagstiftning på området som EU har tagit fram, senast genom det tredje penningtvättsdirektivet.

Genom den nya lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som trädde i kraft den 15 mars i år genomfördes direktivet i svensk rätt. Lagen innehåller utökade skyldigheter för såväl finansiella institut som icke finansiella aktörer att lära känna sin kund, särskilt i de situationer där risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är störst. Misstänkta transaktioner ska utan dröjsmål rapporteras till Finanspolisen för vidare utredning. Genom den nya lagstiftningen skärps också tillsynen över icke finansiella aktörer. Lagen innehåller även regler om förhöjd vaksamhet avseende politiskt exponerade personer, i syfte att motverka korruption bland personer i ledande ställning.

Genomförandet av det tredje penningtvättsdirektivet i samtliga EU:s medlemsstater innebär ytterligare ett viktigt steg i rätt riktning i kampen mot den ekonomiska brottsligheten både i Sverige och internationellt. Regeringens ambition är att fortsätta att medverka till att successivt stärka det internationella samarbetet för att motverka att de finansiella systemen används i brottsliga syften.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.