Rånrisk genom uppgifter på söksajter
Skriftlig fråga 2019/20:878 av Barbro Westerholm (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-04
- Överlämnad
- 2020-02-04
- Anmäld
- 2020-02-05
- Svarsdatum
- 2020-02-12
- Besvarad
- 2020-02-12
- Sista svarsdatum
- 2020-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ett sätt att hitta rånoffer, särskilt årsrika människor som är ensamboende, är att söka fram uppgifter om dem på sajter som hitta.se och Eniro. Där är ålder och antal personer på bostadsadressen angivna.
Vi har i dag olika lagar för att skydda medborgarna men inte för registrering på de här sajterna. Enligt riksdagens utredningstjänst, RUT, gäller följande:
Den 25 maj 2018 började EU:s så kallade dataskyddsförordning att gälla i Sverige. Förordningen reglerar hantering av personuppgifter. I och med dess ikraftträdande upphörde personuppgiftslagen (1998:204) att gälla. Artikel 17 i förordningen innehåller en rätt till radering av personuppgifter. Denna rätt benämns ”rätten att bli bortglömd”, men undantagsregeln omfattar inte uppgifter om till exempel ålder eller antal personer i hushållet. För dessa uppgifter gäller i stället huvudregeln: Om de finns sökbara på en webbsida som har utgivningsbevis gäller yttrandefriheten enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och innehavaren av databasen har ingen skyldighet att radera dessa. Detta hindrar inte att den enskilde kan vända sig till utgivaren och be om att få sinapersonuppgifter borttagna, men någon rätt att få personuppgifterna raderade finns inte.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Kan ministern och regeringen tänka sig att vidta åtgärder så att den rätt som benämns ”rätten att bli bortglömd” vidgas till att omfatta också uppgifter om till exempel ålder eller antal personer i hushållet för att minska risken att människor genom dessa uppgifter utsätts för rån och andra övergrepp?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:878 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2020/00470/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:878 av Barbro Westerholm (L)
Rånrisk genom uppgifter på söksajter
Barbro Westerholm har frågat mig om jag kan tänka mig att vidta åtgärder så att den rätt som benämns ”rätten att bli bortglömd” vidgas till att omfatta också uppgifter om till exempel ålder eller antal personer i hushållet för att minska risken att människor genom dessa uppgifter utsätts för rån och andra övergrepp.
Jag ser allvarligt på brottslighet som riktas mot äldre, inte minst när brotten begås i deras eget hem. Jag har också stor förståelse för att enskilda kan känna sig utsatta när information om deras personliga och privata förhållanden offentliggörs på nätet.
När det handlar om personuppgifter som offentliggörs på sajter som har ett s.k. utgivningsbevis är det viktigt att komma ihåg att sådana sajter åtnjuter yttrandefrihetsgrundlagens skydd. Grundlagsregleringen i yttrandefrihetsgrundlagen bygger bl.a. på en strävan att utsträcka de särskilda yttrandefrihetsrättsliga grundprinciperna till nya tekniker för masskommunikation. Det var också denna strävan som 2003 låg till grund för införandet av det frivilliga grundlagsskyddet för databaser genom utgivningsbevis. Syftet med det frivilliga grundlagsskyddet var alltså att sträcka ut yttrandefrihetsgrundlagens starka skydd för internetpubliceringar till andra aktörer än traditionella massmedieföretag.
En uppfattning som verkar vara allmänt spridd är att utgivningsbevisen systematiskt används i andra syften än i syfte att sprida innehåll som faktiskt bidrar till ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. De kartläggningar och analyser av verksamheter med utgivningsbevis som har gjorts visar dock bl.a. att de i allt väsentligt bedrivs på ett seriöst och ansvarstagande sätt.
Verksamheter som tillhandahåller söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter om t.ex. hälsa och politiska åsikter har emellertid ansetts innebära särskilda risker för den personliga integriteten. Sådana söktjänster är det också sedan den 1 januari 2019 möjligt att ingripa mot med stöd av nya bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I juni 2019 gav regeringen också 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté i uppdrag att överväga om inte möjligheten att ingripa mot söktjänster även bör omfatta tjänster som offentliggör uppgifter om enskildas lagöverträdelser. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 26 augusti 2020.
Jag vill avsluta med att framhålla att jag tar integritetsfrågor och frågor om brottslighet riktad mot äldre på största allvar. Samtidigt är det viktigt att ha med sig att alla ytterligare förstärkningar av integritetsskyddet på tryck- och yttrandefrihetsområdet kräver grundlagsändringar. Sådana ändringar måste övervägas och beredas omsorgsfullt. Jag följer den här frågan noga men har för närvarande inte för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder.
Stockholm den 12 februari 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.