Rakels framtid

Skriftlig fråga 2012/13:5 av Güclü Hedin, Roza (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-09-19
Anmäld
2012-09-19
Besvarad
2012-09-26
Svar anmält
2012-09-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 september

Fråga

2012/13:5 Rakels framtid

av Roza Güclü Hedin (S)

till försvarsminister Karin Enström (M)

År 2003 beslutade riksdagen om utbyggnad, finansiering och införande av Rakel, som är ett gemensamt radiokommunikationssystem för våra blåljus‑, skydds- och säkerhetsmyndigheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har lämnat ett budgetförslag för perioden 2013–2015. I budgetunderlaget redovisas elva förslag på åtgärder för att både förbättra det ekonomiska resultatet för Rakel och öka anslutningen till systemet. MSB föreslår bland annat en övergång från nuvarande reglering i respektive myndighets regleringsbrev till ett enhetligt abonnemangspris för Rakel för statliga myndigheter, däribland länsstyrelserna. En successiv ökning av landstingens avgifter föreslås också, på motsvarande sätt som för statliga användare. Det abonnemangspris som MSB föreslår är 10 000 kronor per år för de kommande fem åren. Dessa förändringar menar MSB ska bidra till att Rakel bär sina egna kostnader samt medföra att fler kan ansluta sig till systemet. Många har reagerat på detta förslag och menar att det kommer att vara slutet för Rakel. Landstinget Dalarna har i dag 235 terminaler till en abonnemangskostnad av 627 000 kronor per år. Eftersom detta är ett ”takpris” kan landstinget anskaffa fler mobiler, vilket man också har långt gångna planer på att göra till bland annat jourverksamhet och kvalificerad hemsjukvård. Kostnaden per år för Landstinget Dalarna kommer, med nuvarande antal terminaler, i och med detta budgetförslag att ändras från 627 000 kronor per år till 2 350 000 kronor per år. Det är en kostnadsökning på 375 procent! Detta är en kostnad som ska ställas mot andra prioriteringar inom landstinget.

Vad avser försvarsministern att vidta för åtgärder för att detta budgetförslag inte ska få en negativ effekt för målet att radiokommunikationssystemet ska få fler abonnenter och behålla de redan anslutna?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:5 besvarad av Försvarsminister Karin Enström

den 26 september

Svar på fråga

2012/13:5 Rakels framtid

Försvarsminister Karin Enström

Roza Güclü Hedin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att nå målet att radiokommunikationssystemet Rakel ska få in fler abonnenter och behålla de redan anslutna. Bakgrunden till Roza Güclü Hedins fråga är förslag om förändrade avgifter för bland andra landstingen i Myndighetens för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för 2013–2015.

Samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen som innebär att den som bedriver verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. I denna princip ingår även att initiera och bedriva sektorsövergripande samverkan samt att finansiera åtgärder för att upprätthålla och stärka samhällets krisberedskap.

Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att samtliga statliga myndigheter som enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har ett särskilt ansvar vad gäller krisberedskap bör vara anslutna till och använda Rakel. Vid sidan av myndigheternas anslutning är det avgörande att kommuner, landsting och privata aktörer ansluter sig till Rakel. För att underlätta och skynda på dessa aktörers anslutning är det viktigt att det finns en långsiktigt hållbar finansiering. Regeringen lämnar därför i budgetpropositionen för 2013 förslag på åtgärder som bidrar till att öka systemets funktionalitet och användande samt minska systemets kostnader.

En bred och omfattande anslutning innebär en effektivisering ur ett samhällsperspektiv och skapar mervärde inför och under operativ samverkan.

Förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ger myndigheten mandat att besluta om avgiftens storlek för kommuner, landsting och kommersiella aktörer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.