Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

radon i hus

Skriftlig fråga 2002/03:880 av Qarlsson, Annika (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-07
Inlämnad
2003-05-07
Besvarad
2003-05-14
Svar anmält
2003-05-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 maj

Fråga 2002/03:880

 av Annika Qarlsson (c) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om radon i hus

I slutet av 50-talet och början av 60-talet bröt svenska staten skiffer i Ranstad för att utvinna uran till kärnkraft och kärnvapen. Det blev restprodukter efter brytningen som maldes sönder och användes vid tillverkning av byggsten och byggelement. Det såldes och användes till hyres- och villabebyggelse. Uppmätta radonvärden är mycket höga, mer än dubbelt så höga än vad som är tillåtet i äldre hus. För att få bidrag att åtgärda detta måste man ha en radonkonsult som kostar 10 000 kr, dessutom tillkommer kostnaderna för åtgärderna som ska minska radonet. I gengäld får villaägaren 15 000 kr i saneringsbidrag av staten.

Min fråga till statsrådet Lars-Erik Lövdén lyder:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att det inte ska vara den enskilde som ska stå för sanering av statens byggprodukter?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:880 besvarad av Lena Sommestad

den 14 maj

Svar på fråga 2002/03:880 om radon i hus

Miljöminister Lena Sommestad

Annika Qarlsson har frågat stadsrådet Lövdén vilka åtgärder han avser att vidta för att det inte ska vara den enskilde som ska stå för sanering av statens byggprodukter. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den sanering som Annika Qarlsson syftar på gäller radon. Radonfrågan är viktig för regeringen och jag vill instämma i att det är beklagligt att det under lång tid tillverkades byggmaterial, så kallad blåbetong, som avger radon. Radonet avges från granit som innehåller uran, eller från alunskiffer som bröts i bland annat Ranstad. Tillverkningen av betong med dessa restprodukter pågick mellan 1929 och 1975. Det finns tyvärr inga tillgängliga uppgifter om varifrån olika producenter fick sina råvaror till blåbetongen.

I början av 1980-talet genomfördes mätningar för att identifiera byggnader med blåbetong. Resultatet redovisades i betänkandet Radon i bostäder (SOU 1983:6). Man fann vid mätningarna att den främsta källan till radon i inomhusluften inte utgörs av byggmaterial utan av marken som byggnaden är uppförd på. Ändå beräknas det enligt SSI finnas ca 300 000 bostäder med blåbetong i större eller mindre omfattning.

Staten har sedan 1983 givit ekonomiskt stöd till småhusägare som vill radonsanera sina fastigheter. Utgångspunkten har hela tiden varit att skyddet för människans hälsa är överordnat orsaken till radonet. Bidraget ges därför både för åtgärder mot markradon och mot radon från byggmaterial.

Från 1 januari 2003 gäller nya regler för radonbidraget. Nu omfattas alla småhus med en radonhalt över 200 becquerel per kubikmeter, vilket innebär att fler kan få stöd. Bidraget är 50 % av åtgärdskostnaden, eller högst 15 000 kr. Villkoren är bland annat att källan till radonet anges, att en mätning av radonhalten görs efter genomförd åtgärd samt att ventilationskontroll genomförs där det är tillämpligt. Givetvis skulle det vara önskvärt med ett ännu större ekonomiskt stöd till de drabbade, men den senaste bedömningen är att denna nivå är rimlig. I år utgör det statliga radonanslaget 33 miljoner kronor.

I inomhusmiljöpropositionen föreslog regeringen nya mål för radon, vilket visar på frågans betydelse för regeringen. Delmålet innebär bland annat

  • att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 becquerel per kubikmeter luft och
  • att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 becquerel per kubikmeter luft.

Sammantaget anser jag att staten genom delmålen och radonbidraget har vidtagit rimliga åtgärder för att åtgärda radonproblem i småhus. Jag anser också att de villkor som ställs för bidraget, exempelvis avseende radonutredning, motiveras av vikten att få till stånd kvalitetsmässigt bra åtgärder. Regeringen följer noga utvecklingen inom området för att se vilka eventuella ytterligare initiativ den kan föranleda.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.