Radikalisering på svenska fängelser
Skriftlig fråga 2017/18:1389 av Johan Forssell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-31
- Överlämnad
- 2018-05-31
- Anmäld
- 2018-06-01
- Svarsdatum
- 2018-06-13
- Besvarad
- 2018-06-13
- Sista svarsdatum
- 2018-06-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Enligt uppgifter från Kriminalvården till SVT Nyheter befinner sig ett åttiotal intagna i svenska fängelser i riskzonen för våldsbejakande radikalisering. Det handlar både om personer som redan är radikaliserade våldsbejakande extremister och om personer som ligger i farozonen för att bli radikaliserade. Enligt Kriminalvården kan problemet komma att växa, bland annat på grund av fler återvändande från terrorgruppen IS.
Antalet personer med våldsbejakande extremistiska uppfattningar kommer enligt Kriminalvården att öka, men man bedömer inte att fler kommer att radikaliseras på fängelset. Ökningen kommer enligt Kriminalvården främst att bestå av intagna som redan är radikaliserade när de kommer till fängelset.
Sommaren 2017 uppgav Säpo att antalet våldsbejakande islamistiska extremister i hela Sverige var drygt 2 000. Detta är en markant ökning från år 2010 då Säpo uppgav att antalet var cirka 200. Enligt Säkerhetspolisen är fängelserna en attraktiv plats att rekrytera på. Det är därför välkommet att Kriminalvården nu utbildar sin personal i att förebygga radikalisering.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att motverka radikalisering på svenska fängelser och i svenska häkten?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1389 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:1389 av Johan Forsell (M)
Radikalisering på svenska fängelser
Johan Forsell har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att motverka radikalisering på svenska fängelser och i svenska häkten.
I det förebyggande arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism har Kriminalvården en viktig roll. Det är därför angeläget att Kriminalvården har metoder och resurser för att motverka risken för radikalisering under verkställigheten. Regeringen har mot den bakgrunden gett Kriminalvården flera uppdrag som syftar till att utveckla, stärka och långsiktigt förankra myndighetens arbete med att förebygga våldsbejakande extremism hos kriminalvårdens klienter.
Kriminalvården har noterat en ökning av radikaliserade individer som skrivs in i myndighetens olika verksamheter. Det är därför angeläget att Kriminalvården fortsätter sitt arbete för att möta denna utveckling och att myndigheten har resurser för detta. Internationella erfarenheter av radikalisering inom fängelser stärker denna bedömning. Regeringen gjorde därför under förra året bedömningen att det fanns behov av att ytterligare förstärka och bredda Kriminalvårdens arbete med att förebygga våldsbejakande extremism. Det pågående uppdraget förlängdes och myndigheten tillfördes ytterligare medel för arbetet. Uppdraget kompletterades på så vis att myndigheten bl.a. ska intensifiera utbildningsinsatserna på området, öka sin beredskap för att kunna arbeta med s.k. återvändare och utveckla sin kunskap om vilka olika kopplingar som eventuellt finns mellan våldsbejakande extremism och t.ex. organiserad brottslighet. Kriminalvården ska också ta initiativ till ett utökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte med de nordiska länderna.
Kriminalvården ska under genomförandet av uppdragen samråda med Nationellt centrum för våldsbejakande extremism. Uppdraget ska slutredovisas den 3 april 2020.
Stockholm den 13 juni 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.