Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Räddningsverkets insatstid för att få fram hjälp till jordbävningsdrabbat område i Iran

Skriftlig fråga 2003/04:536 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-08
Anmäld
2004-01-20
Besvarad
2004-01-22
Svar anmält
2004-01-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 januari

Fråga 2003/04:536

 av Rolf Gunnarsson (m) till försvarsminister Leni Björklund om Räddningsverkets insatstid för att få fram hjälp till jordbävningsdrabbat område i Iran

Staden Bam, i Iran, drabbades svårt av jordbävning i julhelgen. Över 30 000 personer omkom och enligt uppgifter raserades över halva staden. Vi brukar säga att Sverige har en bra beredskap @ genom Räddningsverket @ för att snabbt rycka ut med hjälpinsatser. Men var det så denna gång? Många har reagerat på att den svenska hjälpinsatsen kom igång för sent och inte nådde fram i tid. Den svenska hjälpen kom fram betydligt långsammare än hjälpinsatser från andra länder. En av rikstidningarna hade rubriken "Det gick för långsamt för att hjälpa Iran".

Avser statsrådet att vidtaga några åtgärder för att förbättra den svenska beredskapen inom detta område?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:536 besvarad av Leni Björklund

den 22 januari

Svar på fråga 2003/04:536 om Räddningsverkets insatstid för att få fram hjälp till jordbävningsdrabbat område i Iran

Försvarsminister Leni Björklund

Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förbättra den svenska beredskapen avseende Räddningsverkets insatstid vid jordbävningar. Bakgrunden är, enligt Gunnarsson, att många har reagerat på att den svenska hjälpen i samband med jordbävningen i Iran den 26 december 2003 kom i gång för sent och inte nådde fram i tid.

Statens räddningsverk har lång erfarenhet och internationellt efterfrågad kapacitet att bistå med katastrofinsatser och kan till exempel snabbt sända så kallad search and rescue team till jordbävningsdrabbade områden. Räddningsverkets kompetens på bland annat detta område är internationellt erkänd och högt respekterad. Vidare har Räddningsverket upprättat mycket goda samarbetsformer med såväl FN som Röda Korset och ledande nationella räddningsverksmyndigheter.

När situationen i Bam blev känd övervägde Räddningsverket att sända ett search and rescue team, men beslutade i nära samråd med Sida att denna gång avstå. Beslutet grundade sig främst på erfarenheter från tidigare genomförda katastrofinsatser då samordnings- och logistiska problem till följd av att alltför många länder sänt team avsedda att rädda liv. Detta beslut visade sig i efterhand vara mycket klokt då det iranska inrikesministeriet som koordinerade hjälpoperationerna fick stora samordningsproblem. Flera team som anlände till Iran uppmanades att vända. Ytterligare en avgörande faktor för Räddningsverkets beslut var tidsaspekten. För att kunna ges en rimlig chans att rädda liv och för att en insats ska vara effektiv måste hjälpen vara på plats inom 48 timmar. I detta fall var avståndet bland annat ett skäl till att man inte kunde få fram ett team inom denna tidsram.

Räddningsverket beslutade således att i detta fall i stället rikta in sig på den andra fasen av hjälparbetet till staden Bam, det vill säga humanitärt bistånd till överlevande och hemlösa. Även när det gäller denna typ av bistånd är det viktigt att givarländerna samordnar sina insatser och undviker att sända i väg bistånd som inte kan utnyttjas eller omhändertas av mottagarland och hjälporganisationer. Räddningsverket fick besked från FN:s samordningskontor för humanitära frågor, OCHA, att det i detta skede främst efterfrågades filtar och tält. Ett flygplan lyfte från Göteborg kvällen den 27 december med 100 stycken familjetält och ca 2 000 filtar. Efter ytterligare samråd med OCHA kunde ytterligare en hjälpsändning med ca 3 000 filtar sändas i väg den 31 december. Vid denna sändning samarbetade Räddningsverket med Svenska Röda Korset som ombetts att bidra med ett vattenreningsverk samt med telecomföretaget Ericsson som bidrog med ett stort antal mobiltelefoner. Sida har finansierat båda dessa hjälpsändningar till en total kostnad av 1,5 miljoner kronor.

Utsända tjänstemän från UD har rapporterat att vid lanseringen av appeller för jordbävningen i Bam som hölls i Genève den 9 januari framförde chefen för OCHA, Jan Egeland, att detta kanske var den mest imponerande räddningsinsatsen någonsin efter en stor naturkatastrof. Enligt Egeland var den internationella responsen bättre än någonsin tidigare. Totalt 60 länder har på olika sätt lämnat bidrag. Egeland tackade också särskilt de givarländer som avstod från att skicka personal eller varor som inte behövdes.

Enligt min mening har Räddningsverket genomfört en värdefull insats och även i övrigt agerat professionellt i samband med jordbävningen i Iran. Det är därför min bestämda uppfattning att några särskilda åtgärder för att förbättra beredskapen i detta avseende inte behövs.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.