Punktskriftsundervisning
Skriftlig fråga 2005/06:683 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-12-20
- Besvarad
- 2005-12-28
- Besvarad
- 2006-01-03
- Anmäld
- 2006-01-17
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 december
Fråga 2005/06:683 av Lars-Ivar Ericson (c) till socialminister Berit Andnor (s)
Punktskriftsundervisning
Finland är ett föregångsland när det gäller att underlätta för funktionshindrade. Utbildningen av dövtolkar och undervisning i punktskrift är exempel på detta.
När det gäller undervisning i punktskrift har man funnit en väl fungerande modell genom ett flexibelt system så att alla har möjligheter att välja en lämplig studieform. Detta innebär att unga, vuxna och äldre nysynskadade med en varierande livssituation kan tillgodogöra sig den viktiga undervisningen i punktskrift.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra punktskriftundervisningen i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:683 besvarad av Ibrahim Baylan
den 3 januari
Svar på fråga 2005/06:683 om punktskriftsundervisning
Statsrådet Ibrahim Baylan
Lars-Ivar Ericson har frågat socialministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att förbättra punktskriftsundervisningen i Sverige. Eftersom frågan hör till Utbildnings- och kulturdepartementets ansvarsområde har frågan överlämnats till mig.
Av den handikappolitiska handlingsplanen Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79) framgår att regeringen anser att det behövs kraftfulla insatser för att personer med funktionshinder ska få rätt till full delaktighet, ett värdigt bemötande och möjligheter att själva bestämma över sina liv. De nationella målen för dessa insatser ska vara en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar samt kvinnor och män med funktionshinder.
Den 1 juli 2001 inrättades Specialpedagogiska institutet. Institutet ska ge råd och stöd till huvudmän i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Institutet ska bland annat arrangera och medverka i kompetensutveckling av lärare och annan pedagogisk personal, bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet samt samverka med landstingens habilitering för barn och ungdom, utbildningen av specialpedagoger samt samråda med handikapporganisationerna.
Därutöver ska institutet erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter för bland annat barn och ungdomar med synskada samt barn och ungdomar med synskada och ytterligare funktionshinder, Resurscenter syn, och Resurscenter dövblind. Verksamheten vid resurscentren omfattar även specialpedagogisk träning, information till och utbildning av lärare och annan personal samt av vårdnadshavare. Vid bland annat Resurscenter syn ska det dessutom finnas visstidsutbildning. Utbildningen ska syfta till att ge elever med synskada och ytterligare funktionshinder en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar.
Specialpedagogiska institutet ska dessutom främja utveckling, anpassning, framställning och distribution av läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder, till exempel synskada.
För den som i vuxen ålder blir synskadad eller dövblind har landstingen skyldighet att tillhandahålla rehabilitering. Syftet är att de ska klara vardagslivet. I detta ingår att erbjuda en grundläggande kännedom och kunskap om punktskrift. Utbildningen sker vid landstingens syncentraler. Utbildningen är gratis för deltagaren och antalet timmar bestäms av landstingen utifrån den enskildes behov. Utbildning i att använda punktskrift sker även i stor utsträckning vid folkhögskolor. Vissa folkhögskolor har korta kurser, så kallade anpassningskurser som är cirka en vecka långa och som vänder sig till synskadade och dövblinda personer.
När det gäller högskolan ska lärosätena beakta behovet av särskilt pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder, till exempel synskada. Varje universitet och högskola har skyldighet att avsätta en viss andel av sitt anslag för grundutbildning till åtgärder för att underlätta för studerande med funktionshinder.
Inom lärarutbildningen tillgodoses behovet av specialpedagogisk kompetens genom att specialpedagogisk utbildning ingår som ett moment i det allmänna utbildningsområdet. Därutöver finns det möjlighet till inriktningar och specialiseringar. En specialpedagogisk påbyggnadsutbildning leder fram till specialpedagogexamen om 60 poäng. Lärarhögskolan i Stockholm har som ett särskilt åtagande att ansvara för utveckling av specialpedagogutbildning med inriktning mot synskada. Därutöver anordnas vid Lärarhögskolan i Stockholm en kurs om 10 poäng i ämnet, benämnd Att undervisa elever med grav synskada.
Jag vill utöver ovanstående nämna Punktskriftsnämnden som är en statlig nämnd knuten till Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Nämnden har bland annat i uppdrag att gynna användningen av punktskrift och publicera böcker på punktskrift och taktila bilder.
Dessutom har regeringen nyligen gett Specialpedagogiska institutet i uppdrag (U2005/9478/S) att erbjuda läromedelsförlag ekonomiskt stöd för att utveckla och producera läromedel, kurslitteratur och skönlitteratur i Daisyformat (Digital Audio-based Information System) speciellt anpassade för barn, ungdomar och vuxna med till exempel synskada.
Detta visar att regeringens ambitioner för att tillhandahålla punktskriftsundervisning på alla nivåer är höga.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.