Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

psykologstöd i stället för medicin

Skriftlig fråga 2004/05:95 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-10-11
Anmäld
2004-10-12
Besvarad
2004-10-20
Svar anmält
2004-10-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 oktober

Fråga 2004/05:95

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ylva Johansson om psykologstöd i stället för medicin

Minst 30 000 personer med behov av psykologstöd nekades sådan hjälp under det senaste året @ de hade inte råd. Antidepressiva mediciner är i dag det som gäller för dem som inte har råd att vid en livskris kontakta psykolog. De allra flesta skulle föredra psykologisk behandling framför medicinering vid psykisk ohälsa. En följd av utebliven psykologkontakt blir att patienterna i många fall tar tabletter när de egentligen skulle ha behövt ett samtal med psykolog. Möjligheten att få träffa psykolog kan även förkorta sjukskrivningstiden och underlätta rehabiliteringen.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka tillgången till psykologstöd för obemedlade?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:95 besvarad av Ylva Johansson

den 20 oktober

Svar på fråga 2004/05:95 om psykologstöd i stället för medicin

Statsrådet Ylva Johansson

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka tillgången till psykologstöd för obemedlade.

Hälso- och sjukvården utgör en central del i det svenska välfärdssystemet. Vården ska ges på lika villkor och efter behov och de människor som behöver vården ska behandlas med respekt och ha möjlighet till påverkan och delaktighet. Dessa grundläggande principer, som givetvis avser såväl psykiatrisk som somatisk vård, ska utgöra grund för den praktiska verksamhet som sjukvårdshuvudmännen ansvarar för.

Vården av personer med psykisk ohälsa utgör en av mina högst prioriterade frågor. Jag anser att åtgärder som förbättrar tillgängligheten till vården och utvecklar kvaliteten inom vården måste främjas. De åtgärder som vidtagits inom ramen för tillgänglighetssatsningen och den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården syftar till detta. Primärvården och psykiatrin har förstärkts med fokus på att patienterna ska ges en god vård på lika villkor.

Många personer med psykisk ohälsa återfinns inom primärvården. Min bedömning är att fortsatta satsningar krävs inom detta område med fokus på målet om att primärvården ska utgöra en väl fungerande bas i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Med denna utgångspunkt kommer jag att vidta åtgärder för att ytterligare utveckla primärvården. Bland annat kan nämnas att regeringen har för avsikt att lyfta fram primärvården i den planerade fortsättningen på den nationella handlingsplanen.

Vidare kan nämnas att en nationell psykiatrisamordnare tillsattes för ett år sedan med uppgift att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social omsorg och rehabilitering av personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Samordnaren har presenterat en översikt av dagsläget inom svensk psykiatri, där det bland annat klargörs att tillgången till vård- och stödinsatser inte svarar mot målgruppens behov. Regeringen har därför i budgetpropositionen för år 2005 föreslagit att 500 miljoner kronor avsätts under år 2005 och 200 miljoner kronor under år 2006 inom vård och socialt stöd för personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Därutöver avser regeringen att teckna en överenskommelse med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet om att uppskattningsvis 500 miljoner kronor av de medel som tidigare hanterats inom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården årligen satsas på förbättringar av psykiatrin under åren 2005@2007.

Det är viktigt att utveckla kunskaperna kring olika sjukdomstillstånd och behandlingar. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder, utkom i februari 2004 med en systematisk litteraturöversikt om depressioner. I rapporten framhålls bland annat att vården måste bli bättre på att utnyttja de behandlingsmetoder som finns. Inom ramen för detta perspektiv lyfts såväl läkemedelsbehandling som effektiva psykoterapier fram. De kunskaper som SBU förmedlar skapar förutsättningar för kvalitetsutveckling i vården.

Avslutningsvis vill jag framhålla att det inte ligger inom mitt kompetens- eller ansvarsområde att ta ställning till vilka slags behandlingar som ska användas i den praktiska verksamheten. Givet mitt ansvarsområde arbetar jag dock kraftfullt med att förbättra förutsättningarna inom det psykiatriska området, bland annat med fokus på att förbättra tillgängligheten till vården. Denna inriktning, som har legat till grund för åtgärder som regeringen tidigare vidtagit, kommer också att utgöra grund för det fortsatta, och för mig prioriterade, utvecklingsarbetet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.