Psykiska problem hos unga kvinnor
Skriftlig fråga 2005/06:499 av Schyman, Gudrun (-)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-30
- Inlämnad
- 2005-11-30
- Besvarad
- 2005-12-06
- Svar anmält
- 2005-12-06
- Besvarad
- 2005-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 november
Fråga 2005/06:499 av Gudrun Schyman (-) till statsrådet Ylva Johansson (s)
Psykiska problem hos unga kvinnor
Antalet unga kvinnor som förtidspensionerats har ökat explosionsartat. Den procentuella ökningen är störst bland kvinnor under 30 år (från 1 942 till 25 238). Hela ökningen är kopplad till diagnosen psykiska besvär, som utgör 70 % för den totala åldersgruppen.
En trolig förklaring till ökningen finns i det faktum att kvinnor fortfarande har huvudansvar för det obetalda arbetet, samtidigt som det är en allt tuffare konkurrens på arbetsmarknaden. Kvinnor mals sönder när man ska vara på jobbet som om man inte har familj och ha en familj som fungerar som om man inte hade ett jobb.
Min fråga till statsrådet är:
Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att klarlägga de komplexa och samverkande faktorer som leder fram till kvinnors psykiska problem?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:499 besvarad av Morgan Johansson
den 7 december
Svar på fråga 2005/06:499 om psykiska problem hos unga kvinnor
Statsrådet Morgan Johansson
Gudrun Schyman har frågat statsrådet Ylva Johansson vilka åtgärder hon tänker vidta för att klarlägga de komplexa och samverkande faktorer som leder fram till kvinnors psykiska problem. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Hälsoutvecklingen bland kvinnor och män hänger i hög grad samman med kvinnors och mäns livsvillkor och levnadsförhållanden. Detta gäller i särskilt hög grad den utveckling som visar sig i att alltfler erhåller sjukpenning och sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa. Det är uppenbart att det finns ett jämställdhetsperspektiv i detta, eftersom det är en större andel kvinnor än män som drabbas. Ökningen är dock inte så lavinartad som det framställs i frågan. Hittills under 2000-talet har antalet personer under 30 år som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning uppgått till ca 3 500 personer årligen, vilket är en ökning med ca 1 000 personer per år jämfört med genomsnittet för 1990-talet.
Vi vet redan tillräckligt mycket om vilka faktorer som påverkar hälsoutvecklingen i befolkningen för att kunna slå fast att de åtgärder som behövs måste vidtas inom en mängd olika politikområden och samhällssektorer. Det innebär att arbetet med att främja hälsa och förebygga ohälsa måste vara sektorsövergripande. Detta är också den strategi som riksdagen har antagit i samband med beslutet om det övergripande nationella folkhälsomålet: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. (prop. 2002/2003:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145). Statens folkhälsoinstitut (FHI), som har uppdraget att samordna den nationella uppföljningen av folkhälsomålet, presenterade i september i år den första folkhälsopolitiska rapporten, som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. När det gäller orsaker till psykisk ohälsa lyfter FHI särskilt fram till exempel ekonomisk stress och ökade svårigheter för bland annat unga att komma in på arbetsmarknaden. När det gäller kvinnors sjukfrånvaro refererar FHI bland annat till studier om pressande arbetsförhållanden inom den kvinnodominerade offentliga sektorn och det obetalda arbetslivets betydelse. FHI lyfter även fram det könsrelaterade våldet i detta sammanhang.
I Gudrun Schymans fråga lyfts särskilt det dubbla ansvaret för arbete och familj fram som en möjlig orsak till psykisk ohälsa bland kvinnor. Regeringen anser att det är viktigt att både män och kvinnor kan förena familjeliv och förvärvsarbete. För att möjliggöra detta finns i Sverige två huvudsakliga stöd till föräldrar, föräldraförsäkring och barnomsorg. Regeringen ser även över tillämpningen inom socialförsäkringen för att den ska vara likvärdig och rättssäker för kvinnor och män. Vidare vidtar regeringen förbättringar för familjer med barn från och med 2006. Bostadsbidraget och underhållsstödet höjs samtidigt som det införs ett särskilt barntillägg för studerande. Effekten är störst för ensamstående med barn.
För att öka kunskapen om utvecklingen av ungdomars psykiska hälsa har regeringen tillsatt en utredning om ungdomars livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan. Utredaren ska bland annat föreslå metoder och tillvägagångssätt för att minska orsakerna till stress. Ett könsperspektiv ska anläggas såväl i kunskapssammanställning som i analys och förslag. Utredningen ska redovisas senast den 15 maj 2006.
Flera åtgärder har alltså redan vidtagits som bidrar till en ökad förståelse av hälsoutvecklingen bland unga kvinnor. Denna kunskap utgör en viktig del av underlaget inför regeringens ställningstaganden till åtgärder inom de politikområden som har betydelse för den psykiska hälsan i befolkningen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.