psykisk ohälsa hos barn och ungdomar
Skriftlig fråga 2000/01:1498 av Rizell, Fanny (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-07-05
- Besvarad
- 2001-07-24
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 juli
Fråga 2000/01:1498
av Fanny Rizell (kd) till socialminister Lars Engqvist om psykisk ohälsa hos barn och ungdomarSedan 1960-talet har den psykiska ohälsan hos unga människor ökat i de flesta västländer. I de nordiska länderna har de psykosomatiska besvären hos barn nästan fördubblats mellan åren 1984 och 1996, vilket framgår av en aktuell avhandling. Olika utredningar pekar i samma riktning.
Inom forskningen ges någorlunda samstämmiga svar på frågan om vad som förklarar psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Man tror att den ökning som skett under senare delen av 1900-talet kan härledas till förändringar i barnens sociala sammanhang. Riskfaktorer är exempelvis arbetslöshet, låg utbildning, dålig ekonomi, social isolering samt TV- och filmvåld. Framför allt anses dock förändrade familjemönster ha påverkat utvecklingen. I samband med att familjen splittras upplever många barn att de saknar trygghet och sammanhang, vilket kan leda till oro och psykosomatiska besvär. I Sverige växer vart fjärde barn under 18 år upp med skilda föräldrar.
Hur kommer ministern att arbeta för att komma till rätta med de växande problemen med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1498 besvarad av socialminister Lars Engqvist
den 25 juli
Svar på fråga 2000/01:1498 om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar
Socialminister Lars Engqvist
Fanny Rizell har frågat mig hur jag kommer att arbeta för att komma till rätta med de växande problemen med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.
Hälsoutvecklingen i Sverige är generellt sett mycket god. Vi blir friskare och vi lever allt längre. Men det finns också en oroväckande utveckling som tyder på att den psykiska hälsan försämras. I flera rapporter har uppgifter presenterats om att olika psykosomatiska besvär och självupplevd psykisk ohälsa har ökat i hela befolkningen men särskilt bland barn och ungdomar. Sådana jämförelser är dock alltid förknippade med viss osäkerhet eftersom det är svårt att entydigt tolka uppgifterna. För att bättre kunna följa utvecklingen när det gäller barns och ungdomars psykiska hälsa har regeringen nyligen gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa.
Regeringen, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har i avtalet om utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen för åren 2002@2004 kommit överens om att landstingen särskilt ska uppmärksamma barn- och ungdomspsykiatrin. Barn och ungdomar som visar tecken på psykiska problem ska erbjudas tidigt och adekvat stöd, vilket är viktigt för att inte riskera att de psykiska problemen fördjupas. För att bättre tillgodose vårdbehoven hos ungdomar i åldersgruppen 16@25 ska, enligt avtalet, insatserna mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin också samordnas i större utsträckning.
Mot bakgrund av Nationella folkhälsokommitténs förslag i betänkandet Hälsa på lika villkor (SOU 2000:91) avser regeringen att presentera en proposition med nationella mål för hälsoutvecklingen. Ett flertal av målen i denna proposition kommer att beröra, direkt eller indirekt, barns och ungdomars förutsättningar för en trygg uppväxt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.