Psykisk ohälsa hos barn och unga
Skriftlig fråga 2020/21:1468 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-26
- Överlämnad
- 2021-01-27
- Anmäld
- 2021-01-28
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär, rapporterar Folkhälsomyndigheten i december 2020.
Generaldirektören för Statens institutionsstyrelse debatterar nu i medier och menar att många barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa inte får den vård de behöver och har rätt till. Vidare hänvisas det till att regionernas barn- och ungdomspsykiatri, bup, har 148 beslutade platser för heldygnsvård. Med samma förutsättningar som i Norge skulle Sverige i stället ha haft nästan 600 sådana platser inom bup.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern att agera och vidta åtgärder för att fler barn och unga som lider av psykisk ohälsa ska få snabbare och effektivare hjälp?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1468 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1468 av Alexandra Anstrell (M)
Psykisk ohälsa hos barn och unga
Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att agera och vidta åtgärder för att fler barn och unga som lider av psykisk ohälsa ska få snabbare och effektivare hjälp.
Psykisk ohälsa är vår tids stora folksjukdom. Regeringen har därför bedrivit ett omfattade arbete för att säkerställa barns och ungas tillgång till snabba och ändamålsenliga vård- och stödinsatser. Regeringens satsningar för att främja god hälsa ska nå ut såväl till barn och unga som till Sveriges befolkning i stort.
Jag har tidigare beskrivit regeringens arbete för ökad psykisk hälsa, exempelvis i mitt svar på riksdagsfråga 2020/21:1260 Beredskap för ökad psykisk ohälsa. I svaret framgår att regeringen i år satsar cirka 2,2 miljarder kronor på psykisk ohälsa, varav regioner och kommuner får en förstärkning på 1,68 miljarder. Av dessa medel ska minst 370 miljoner kronor gå till regionerna för insatser till barn och unga. Dessutom går 150 miljoner av medlen till ungdomsmottagningar.
Därutöver har jag, exempelvis i svaret på riksdagsfråga 2020/21:678 Långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin, informerat om att regeringen under 2020 tillsatte en delegation för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Delegationen ska bland annat stödja regionerna i utvecklingen av ökad tillgänglighet till vård och stöd för barn och unga med psykisk ohälsa. I samma svar lyfte jag även att regeringen tillsatt utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen ska bedöma hur barn och unga med lättare psykisk ohälsa ska kunna erbjudas ändamålsenligt stöd i högre utsträckning än vad som sker i dag. Utredningen har även en förebyggande ansats och ska presentera förslag på hur vi kan stödja barns och ungas psykiska hälsa genom hälsofrämjande arbete.
För att säkerställa placerade barns hälsa och utveckling har Socialstyrelsen fått i uppdrag att genomföra utvecklingsinsatser för att stärka förutsättningarna för att placerade barn och unga få tillgång en god hälso- och sjukvård, tandvård och en obruten skolgång. Uppdraget innebär att vidta kunskapshöjande insatser för att stödja både huvudmän och yrkesverksamma i berörda verksamheter.
Slutligen vill jag betona att barns och ungas psykiska hälsa även fortsättningsvis är en prioriterad fråga för mig och regeringen.
Stockholm den 3 februari 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.