Psykisk ohälsa hos barn och unga

Skriftlig fråga 2016/17:1034 av Saila Quicklund (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-03-13
Överlämnad
2017-03-13
Anmäld
2017-03-14
Svarsdatum
2017-03-22
Besvarad
2017-03-22
Sista svarsdatum
2017-03-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

I Bris årsrapport menar rapportförfattarna att Sverige har misslyckats med att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Personalomsättning, långa väntetider i vården och bollande mellan olika instanser lyfts fram som faktorer som påverkar negativt.

Av Bris runt 27 000 kontakter förra året, handlade 10 000 om psykisk ohälsa. Andelen flickor i 15-årsåldern som upplever psykisk ohälsa har dubblats från 30 till 60 procent, från 1985–1986 till 2013–2014. Det är en ökning som enligt Bris inte går att hitta någon annanstans, vare sig i våra grannländer eller i andra jämförbara OECD-länder.

Bris beskriver sin rapport som en alarmklocka, och det är min mening att detta ska tas på allvar. Det är rimligt att anta att likt många andra problem, exempelvis fetma och övervikt hos barn och unga, riskerar även psykisk ohälsa i unga år att leda till problem även i vuxen ålder.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Hur avser statsrådet att agera för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1034 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2017/01650/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1034 av Saila Quicklund (M) Psykisk ohälsa hos barn och unga

Saila Quicklund har frågat mig hur jag avser att agera för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga.

  • Andelen barn och unga vuxna som upplever psykiska besvär har ökat under senare år. Det finns en tydlig tendens att fler ungdomar och unga vuxna är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Unga nyttjar också mer psykiatrisk vård än tidigare, både öppenvård och sjukhusvård.

År 2016 antog regeringen en ny strategi inom området psykisk hälsa, som gäller 2016-2019. Regeringens strategi ska stimulera utvecklingen av förebyggande och främjande arbete generellt, men också tidiga insatser till de som inte mår bra eller är i risk för psykisk ohälsa. Regeringen avsätter cirka en miljard kronor per år under perioden 2016-2019 för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Detta är en förstärkning med 280 miljoner kronor jämfört med tidigare år. Förstärkningen görs i syfte att möta den ökande ohälsan bland barn och unga vuxna. Medlen ska bl.a. användas till att stärka ungdomsmottagningarna. Genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting använder regeringen 885 miljoner kronor av satsningen under 2017 för att stimulera och stödja huvudmännens arbete med psykisk hälsa

Att få en väl fungerande första linjeverksamhet är en av de största utmaningarna inom området psykisk hälsa. Regeringen genomför därför även en satsning på elevhälsan med 200 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016. Denna satsning innefattar bl.a. statsbidrag för personalförstärkningar och insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan. Elevhälsan ska omfatta psykologiska och psykosociala insatser och elevhälsan har många gånger möjlighet att identifiera psykisk ohälsa tidigt och vid behov remittera vidare till rätt instans inom hälso- och sjukvården.

För att främja psykisk hälsa fokuserar regeringen på att skapa förutsättningar för att hitta långsiktiga lösningar med gemensamt ansvar i ordinarie strukturer. Om vi får ett effektivt omhändertagande, både i första linjens verksamheter och i den mer specialiserade psykiatrin, säkerställer vi att barn och unga med psykisk ohälsa får de insatser de har behov av.

Stockholm den 22 mars 2017

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.