Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

psykisk ohälsa för asylsökande

Skriftlig fråga 2002/03:525 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-02-14
Inlämnad
2003-02-14
Besvarad
2003-02-26
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga 2002/03:525

 av Carina Hägg (s) till statsrådet Jan O Karlsson om psykisk ohälsa för asylsökande

Alltfler av de asylsökande uppger sig lida av psykisk ohälsa. Långa väntetider kan försämra hälsotillståndet ytterligare. Ca 70 % av de nåbara asylsökande får den allmänna hälsoundersökning som stadgas i 3 § om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande. Hälsoundersökningen är i huvudsak somatisk. Hälsosamtalen genomförs av en sjuksköterska. Någon särskild reglering av förläggningsvård eller Invandrarverkets ansvar för denna somatiska vård finns inte. Någon uppdelning i ersättningen för somatisk vård respektive psykiatrisk vård görs inte till landstinget. Primärvården har också begränsad tillgång till psykiatrisk kompetens. Tillgången till psykiatrisk vård för asylsökande bör förbättras och då krävs det styrmedel och uppföljning som stöder detta.

Min fråga till statsrådet Jan O Karlsson är vad statsrådet gör för att se till att de asylsökande får psykiatrisk vård i en omfattning som motsvarar det ökande behovet.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:525 besvarad av Jan O Karlsson

den 26 februari

Svar på fråga 2002/03:525 om psykisk ohälsa för asylsökande

Statsrådet Jan O Karlsson

Carina Hägg har frågat mig vad regeringen gör för att se till att de asylsökande får psykiatrisk vård i en omfattning som motsvarar det ökande behovet.

En person som vistas i ett landsting utan att vara bosatt där ska av landstinget erbjudas omedelbar hälso- och sjukvård i enlighet med 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Begreppet hälso- och sjukvård omfattar både sjukdomsförebyggande åtgärder och den egentliga sjukvården. I detta ingår även psykologisk och psykiatrisk vård till personer som på grund av exempelvis traumatiska upplevelser och övergrepp är i behov av omedelbar vård. Vad som kan anses som omedelbar vård får prövas från fall till fall av den läkare som har behandlingsansvar.

Asylsökande får hälso- och sjukvård med stöd av en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet. Denna överenskommelse går utöver landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen genom att den förutom omedelbar sjuk- och tandvård även inkluderar vård som inte kan anstå. Därutöver lämnas också viss annan vård. Barn som inte fyllt 18 år erbjuds i princip samma vård som barn vilka är bosatta i landet, vilken även inkluderar psykologisk och psykiatrisk vård. I den omfattning landstingen ger vård enligt överenskommelsen lämnas statlig ersättning till landstingen för denna vård. Ersättning får även ges för en genomförd hälsoundersökning. Den statliga ersättningen är beräknad med utgångspunkt i att den asylsökande har behov av såväl psykiatrisk som somatisk vård.

Med utgångspunkt från denna överenskommelse avgör landstingen hur vården till de asylsökande bäst ska organiseras och hur den statliga ersättningen som lämnas till landstingen kan användas i detta syfte.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.