psykiatrivården
Skriftlig fråga 2002/03:1083 av Wälivaara, Erling (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-06-06
- Inlämnad
- 2003-06-06
- Besvarad
- 2003-06-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 juni
Fråga 2002/03:1083
av Erling Wälivaara (kd) till socialminister Lars Engqvist om psykiatrivårdenPsykiatrivården i Sverige uppvisar stora brister. Patienter får inte den hjälp som de behöver och har rätt till. Många psykiatrimottagningar och kliniker har brist på personal. Situationen är i stort sett lika besvärlig i hela landet.
Situationen har på ett tragiskt sätt kommit i dagen under våren. Två allvarliga fall i Stockholm, med dödlig utgång, utförda av personer som sökt läkarhjälp för sina problem men inte fått hjälp.
Vad avser ministern att göra för att patienter med psykiska problem ska få den hjälp de behöver och har rätt till?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1083 besvarad av Lars Engqvist
den 17 juni
Svar på fråga 2002/03:1083 om psykiatrivården
Socialminister Lars Engqvist
Erling Wälivaara har frågat vad jag avser att göra för att patienter med psykiska problem ska få den hjälp de behöver och har rätt till.
Låt mig först säga att vi ännu inte vet vad som ligger bakom de uppmärksammade händelserna i Åkeshov och Gamla stan. För att få klarhet i detta har regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att utreda om det funnits brister i bemötande och behandling inom den psykiatriska vården och socialtjänstens verksamhet som kan ha haft betydelse för dessa händelser. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2003.
Vården av de psykiskt funktionshindrade utgör ett prioriterat område. I den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården klargörs bland annat att det är angeläget att insatserna för psykiskt funktionshindrade förstärks inte minst med samordnade vårdinsatser från psykiatrin och landstingets primärvård och i samverkan med socialtjänsten. Regeringen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har mot denna bakgrund i avtalet om utvecklingsinsatser kommit överens om att landstingen särskilt ska uppmärksamma psykiskt funktionshindrade så att deras psykiatriska och somatiska vårdbehov blir tillgodosedda genom en utvecklad samverkan mellan landstingens primärvård, psykiatrin och socialtjänsten. För att stimulera en utveckling i enlighet med den nationella handlingsplanen har landsting och kommuner under åren 2001@2004 fått ett statligt tillskott på närmare 9 miljarder kronor. För att säkerställa att resurserna används i enlighet med intentionerna i handlingsplanen har Socialstyrelsen givits i uppdrag att svara för den nationella uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Socialstyrelsen kommer inom kort att presentera en delrapport.
Genom propositionen Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet (2002/03:20) ges kommuner och landsting utökade möjligheter att utveckla samarbetet utifrån de lokala förutsättningarna. Kommuner och landsting ges befogenhet att i gemensam nämnd bland annat fullgöra uppgifter reglerade i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Med propositionen skärps också kraven på gemensam planering vid utskrivning från slutenvården genom ändringar i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. En gemensam vårdplan ska upprättas för en patient som av den behandlande läkaren bedöms behöva insatser från kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård eller landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Psykiatrin uppmärksammas särskilt. För att jämställa psykiatrisk och somatisk vård tas villkoret om att kommuner endast kan bli betalningsansvariga för patienter som vårdats sammanhängande mer än tre månader i sluten psykiatrisk vård bort. Regeringens utgångspunkt är att det är ett självklart krav att en samordnad planering genomförs och dokumenteras så att den enskilde får det personliga och individuellt utformade stöd som han eller hon behöver.
Jag följer utvecklingen noga men har inte för avsikt att i nuläget vidta några ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.