Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

psykiatrisk verksamhet för synskadade

Skriftlig fråga 2004/05:855 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-02-02
Inlämnad
2005-02-02
Besvarad
2005-02-09
Svar anmält
2005-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 februari

Fråga 2004/05:855

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ylva Johansson om psykiatrisk verksamhet för synskadade

Under de senaste åren har den svenska psykvården varit föremål för en intensiv granskning och debatt. Att alla ska ha rätt till ett likvärdigt bemötande inom såväl öppen som sluten mentalvård borde vara en självklar rättighet. Människor med vissa funktionshinder har dock inte denna rättighet. Ingenstans i Sverige finns det psykiatrisk verksamhet speciellt inriktad för gravt synskadade och kunskapen inom den vanliga sjukvården om gravt synskadades problem är inte heller fullgod.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra den psykiatriska verksamheten för synskadade?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:855 besvarad av Ylva Johansson

den 9 februari

Svar på fråga 2004/05:855 om psykiatrisk verksamhet för synskadade

Statsrådet Ylva Johansson

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra den psykiatriska verksamheten för synskadade.

Målet för den svenska hälso- och sjukvården är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges på lika villkor och efter de behov som finns. Det är självklart att alla som söker vård, oavsett sjukdom eller handikapp, ska ha rätt till ett likvärdigt bemötande. Sjukvårdshuvudmännen har givetvis också ansvar för att personer med synskada samt psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder får det stöd och den vård de behöver.

Regeringen har den senaste tiden vidtagit kraftfulla åtgärder för att förbättra situationen för personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Bland annat satsar regeringen totalt 700 miljoner kronor under detta år och nästa för att stärka vård, sysselsättning, boende och verksamhetsutveckling. Därutöver avser regeringen inom kort att teckna en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om att 500 miljoner kronor av de medel som tidigare har hanterats inom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården årligen ska satsas på förbättringar av psykiatrin under åren 2005@2007.

Det är min förhoppning att dessa förstärkningar kommer att innebära förbättringar även för de personer som vid sidan av psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder har ytterligare sjukdomar eller funktionshinder.

Ett förbättrat bemötande av personer med funktionshinder är ett av tre prioriterade områden inom ramen för den nationella handlingsplanen för handikappolitiken @ Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79). Detta omfattar bland annat kompetens, förhållningssätt, kunskap, värderingar och samsyn. Det kan handla om att bedöma behov och att se till att de som kommer i kontakt med myndigheter ges inflytande över insatser. Dessutom har Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) haft regeringens uppdrag att ta fram ett nationellt program för kompetensutveckling. Enligt regleringsbrevet för år 2005 ska Sisus i det fortsatta arbetet verka för att kompetensutveckling i bemötandefrågor kommer till stånd inom offentlig verksamhet vars personal regelbundet möter personer med funktionshinder eller arbetar med handikappfrågor.

Vidare bör nämnas att LSS- och hjälpmedelsutredningen har lämnat två betänkanden, LSS @ Särskilt personligt stöd (SOU 2004:103) samt Hjälpmedel (SOU 2004:83), i vilka finns förslag som är avsedda att förbättra stödet till personer med funktionshinder. Regeringen kommer att ta ställning till förlagen efter avslutad remissbehandling.

Vad slutligen gäller synskadades särskilda problem vill jag lyfta fram den verksamhet som bedrivs på syncentralerna. Dessa kan erbjuda stöd, träning och hjälpmedel och den enskilde kan ges kontakt med bland andra optiker, synpedagog, ögonsjuksköterska, kurator och psykolog. Allt med målsättningen att ge en god habilitering/rehabilitering som leder till ökad livskvalitet och självständighet för den synskadade.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.