Psykiatrisk tvångsvård och samsjuklighet

Skriftlig fråga 2025/26:916 av Anna Vikström (S)

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Regeringen gav i januari 2025 ett uppdrag till en delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser för personer med samsjuklighet. 

Utgångspunkten för delegationens arbete var de förslag som Samsjuklighetsutredningen lämnat i sina två betänkanden Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet och Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja.

Efter att en proposition kallad En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd är lämnad och beslutad påbörjar nu Samsjuklighetsdelegationen enligt regeringens pressmeddelande arbetet med samsjuklighetsreformens andra steg, som handlar om tvångsvård vid skadligt bruk eller beroende. Delegationens uppdrag ska slutredovisas senast den 15 december 2027.

Nu har regeringen samtidigt tillsatt en ny utredning för att se över den psykiatriska tvångslagstiftningen som ska redovisas i juni 2028.

Således ser det ut som att delegationen ska fortsätta arbeta med förslag som rör samsjuklighet utifrån utredningen Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja och slutredovisa det innan den nya utredningen om psykiatrisk tvångslagstiftning är klar.

Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är:

Vilka initiativ har ministern tagit för att det fortsatta arbetet med tvångsvården i delegationen för samsjuklighet och den nya utredningen som ska se över den psykiatriska tvångslagstiftningen i den mån det behövs ska beakta och dra nytta av varandras arbete?