Professorsutnämningar
Skriftlig fråga 2019/20:762 av Lars Püss (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-16
- Överlämnad
- 2020-01-16
- Anmäld
- 2020-01-17
- Svarsdatum
- 2020-01-29
- Besvarad
- 2020-01-29
- Sista svarsdatum
- 2020-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Den 2I maj 2019 utnämndes en ny professor vid Stockholms universitet. Personen i fråga är bland annat sedan tidigare dömd för olaga intrång samt våldsamt upplopp.
När det gäller tjänster inom barnomsorgen så har vi lagar som slår fast att den som får jobb inom grundskola, barnomsorg och fritis måste kunna uppvisa ett utdrag frånpolisens belastningsregister för att visa att man inte är dömd för sexbrott. En ordning som man utan tvekan kan anse som fullt rimlig.
Tjänsten som professor innebär myndighetsutövning. I rekvisiten för brottet våldsamt upplopp ingår bland annat följande: ”Det skall vara förenat med våld mot myndighet oftast mot polisen.”
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Anser statsrådet att det är rimligt att personer som är dömda för att ha utövat våld mot myndighet ska kunna få inneha en anställning som innebär myndighetsutövning vid ett statligt universitet, eller bör något förändras för att detta ska kunna stävjas?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:762 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
U2020/
00160/UH
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:762 av Lars Püss (M)
Professorsutnämningar
Lars Püss har frågat mig om jag anser att det är rimligt att personer som är dömda för att ha utövat våld mot myndighet ska kunna få inneha en anställning som innebär myndighetsutövning vid ett statligt universitet, eller om något bör förändras för att detta ska kunna stävjas.
I frågan uppges att en person som anställts som professor vid Stockholms universitet skulle vara tidigare dömd för brott. Varken regeringen eller jag som statsråd får kommentera det specifika fallet.
Brottslighet är ett allvarligt hot mot vårt samhälle och vi måste värna medborgarnas förtroende för våra myndigheter. Därför är det viktigt att det finns lagstiftning på de områden där det finns starka skäl för det. Ett exempel är den registerkontroll som görs vid anställning av personer som ska arbeta med barn.
När det gäller professorer anställs dessa av respektive universitet eller högskola. Lärosätena har därmed arbetsgivaransvaret och har att följa gällande rätt. Bestämmelser om behörighet och bedömningsgrunder vid professorsanställningar finns i 3 kap. högskolelagen (1992:1434) och 4 kap. högskoleförordningen (1993:100). Av 4 kap. 3 § högskoleförordningen framgår att det är graden av vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet och graden av pedagogisk skicklighet som utgör bedömningsgrunder vid professorsanställningar. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en professor. Respektive lärosäte har tagit fram interna riktlinjer och processer för anställningar. Anställningsbeslut kan överklagas i enlighet med 12 kap. 2 § högskoleförordningen. I fråga om redan anställda professorer finns en bestämmelse gällande disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande i 4 kap. 16 § högskoleförordningen.
Jag ser i dagsläget inget behov av ytterligare lagstiftning på detta område. Regeringen bevakar dock frågan.
Stockholm den 29 januari 2020
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.