Problemet med sjögull i våra vatten

Skriftlig fråga 2015/16:296 av Åsa Coenraads (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-11-11
Överlämnad
2015-11-12
Anmäld
2015-11-13
Svarsdatum
2015-11-18
Sista svarsdatum
2015-11-18
Besvarad
2015-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Flytbladsväxten sjögull (Nymphoides peltata) sprider sig i svenska vattendrag och är ett växande problem i insjöar och vattendrag. Växten har sitt ursprung i Asien och Sydeuropa. Förekomsten i Sverige beror på inplantering som gjordes i tron att växten skulle vara gynnsam för fisklivet. Dock visade det sig att sjögull i stället är direkt skadlig för svenska vattendrag och att den sprider sig på ett invasivt sätt.

Växten är ytlevande och breder ut sig snabbt och tätt – den förökar sig både med frön och genom att lösa växtdelar slår rot (vegetativ spridning). Detta resulterar i döda bottnar och minskad växtlighet som i sin tur försämrar för djurlivet. Sjögull orsakar en bristande biologisk diversitet och kan skada känsliga ekosystem. När växten växer ihop till täta mattor har den också blivit ett hinder för ett aktivt friluftsliv och rekreation på de områden där det är som värst.

Åtgärder för att ta bort växten ur drabbade vattendrag har vidtagits med bottentäckning, flytande täckning och nu senast maskinell slåtter. Att bärga den skördade växten är också ett stort och kostsamt arbete, eftersom lösa växtdelar medför risk för ytterligare spridning. Det finns möjlighet för drabbade kommuner och länsstyrelser att ansöka om medel för bekämpning av sjögull från både Naturvårdsverket och EU, men dessa medel räcker inte till, och det är inte helt säkert att medel ens avsätts. De medel som EU eventuellt avsätter kommer inte heller att finnas tillgängliga förrän hösten 2016.

Ett av de vattendrag som är hårt ansatt av sjögull är Mälaren och tillrinnande vattendrag. Nu har länsstyrelsen i Västmanland tillsammans med tre andra länsstyrelser, fyra kommuner och två vattenvårdsföreningar gått samman för att bekämpa vattenväxten. Detta riskerar dock att bli väldigt kostsamt, och pengar kommer att behövas tas från andra verksamheter. Hur stor kostnaden kommer att bli är ännu oklart, då växten sprider sig fort. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

 

Vad avser ministern och regeringen att göra åt den växande problematiken med sjögull i Mälaren och andra vattendrag?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:296 besvarad av Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Dnr M2015/03835/Nm

Miljö- och energidepartementet

Klimat- och miljöministern

Till Riksdagen

Svar på fråga 2015/16:296 av Åsa Coenraads (M) Problemet med sjögull i våra vatten

Åsa Coenraads har frågat mig om vad regeringen avser att göra åt den växande problematiken med flytbladsväxten sjögull i Mälaren och andra vattendrag. Bakgrunden är att sjögull, som har sitt ursprung i Asien och Sydeuropa, efter utplantering i svenska sjöar och vattendrag sprider sig invasivt och orsakar igenväxning.

Jag vill inledningsvis framhålla att arbetet med invasiva främmande arter är en fråga som regeringen arbetar aktivt med. Vi medverkar i EU-arbetet med att ta fram en lista med invasiva främmande arter av unionsbetydel-se, vilken planeras att fastställas vid årsskiftet. Sjögull kommer emellertid inte att finnas med på den listan eftersom den förekommer naturligt i Europa. Sverige kan däremot arbeta med bekämpning av sjögull på den nationella nivån, bland annat inom ramen för en lista av invasiva främ-mande arter av nationell betydelse. Våra myndigheter Havs- och vatten-myndigheten och Naturvårdsverket arbetar intensivt med frågan om invasiva främmande arter.

Det projekt om bekämpning av sjögull som Åsa Coenraads nämner i

sin skriftliga fråga lämnade nyligen in sin ansökan om bidrag till EU-kommissionen. Projektet är ett s.k. LIFE-projekt och bakom ansökan står fem länsstyrelser, fyra kommuner och två vattenvårdsförbund. Syftet med projektet, som sträcker sig från Skåne till Mellansverige,

är att få bort växten som spridit sig långt utanför de vatten där den planterats in. Regeringen har ökat anslagen till både Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket och genom detta finns


det bättre möjligheter för dessa myndigheter att medfinansiera projekt.

Stockholm den 18 november 2015

Åsa Romson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.