Problem för asylsökande att öppna ett betalkonto
Skriftlig fråga 2015/16:1336 av Ulla Andersson (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-09
- Överlämnad
- 2016-06-10
- Anmäld
- 2016-06-13
- Svarsdatum
- 2016-06-22
- Sista svarsdatum
- 2016-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Återkommande får vi ta del av historier om hur människor nekas tillgång till ett betalkonto med grundläggande befogenheter. Ibland är bankerna inte villiga att bistå med detta, andra gånger är det individens bristande möjlighet att kunna identifiera sig som är problemet.
I höst kommer ett EU-direktiv att genomföras i svensk lagstiftning som stärker individers rätt till tillgång till ett betalkonto. Det kommer underlätta för till exempel överskuldsatta att få tillgång till ett konto, men problemen kvarstår för dem som har svårt att identifiera sig.
Människor på flykt saknar ofta, av förklarliga skäl, sådana handlingar. Andra gånger är landets institutioner så bristfälliga att dessa människors id-handlingar inte är giltiga i Sverige. Det här är ett problem som har påpekats och lyfts under många år, men ännu har ingen lösning kommit på plats. Inte heller den utredning som föregått det EU-direktiv som nu ska genomföras har hittills rett ut den frågan, må vara att slutbetänkandet ännu inte är klart.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Per Bolund följande:
Avser statsrådet att lägga fram ett förslag som gör det möjligt för människor som inte kan identifiera sig på grund av att de är asylsökande att kunna öppna ett betalkonto med grundläggande befogenheter?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1336 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Dnr Fi2016/02315/B | ||
Finansdepartementet |
Finansmarknads- och konsumentministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1336 av Ulla Andersson (V) Problem för asylsökande att öppna ett betalkonto
Ulla Andersson har frågat mig om jag avser att lägga fram ett förslag som gör det möjligt för människor som inte kan identifiera sig på grund av att de är asylsökande att kunna öppna ett betalkonto med grundläggande befogenheter.
Asylsökande har, genom Migrationsverkets försorg, tillgång till en lösning med förbetalda kort som gör det möjligt att ta emot ersättning från Migrationsverket på annat sätt än genom kontanter och att genomföra normala kortbetalningar. Denna kortlösning kan dock inte användas av andra, exempelvis arbetsgivare, som vill sätta in pengar till asylsökande för utfört arbete. Detta har av regeringen identifierats som ett hinder för asylsökande som är undantagna från kravet på arbetstillstånd att ta ett arbete, vilket är olyckligt. Det är naturligtvis positivt om personer som har ansökt om asyl kan arbeta och bidra till sin egen försörjning.
Asylsökande med undantag från kravet på arbetstillstånd har många gånger någon typ av ID-handlingar som gör det möjligt att utföra kontroller av identiteten. I syfte att finna ett förhållningssätt som gör det möjligt för dessa asylsökande att få tillgång till ett bankkonto, för att därigenom också kunna ta erbjudet arbete, hölls i januari 2016 ett möte på Finansdepartementet och diskussionen har fortsatt därefter. Där deltog företrädare för Svenska Bankföreningen, de största svenska bankerna, Finansinspektionen och Migrationsverket. Samtidigt pågick ett arbete inom den Europeiska banktillsynsmyndigheten EBA med att ta fram ett gemensamt europeiskt förhållningssätt i frågan. Den 12 april 2016 antog EBA en s.k. opinion, d.v.s. ett vägledande uttalande, om hur de gemensamrättsliga penningtvättsreglerna ska tillämpas för att möjliggöra för asylsökande att få tillgång till ett bankkonto. Ytterligare ett möte hölls på Finansdepartementet den 15 juni 2016. Ett förhållningssätt för hur asylsökande med undantag från kravet på arbetstillstånd ska få tillgång till bankkonto väntas kunna presenteras i juni 2016, vilket är en följd av det arbete som påbörjades i januari.
Frågan om asylsökandes tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner beror på tillämpningen av två EU-direktiv med delvis motstående intressen. Rätten till ett grundläggande betalkonto följer av det s.k. betalkontodirektivet (2014/92/EU). Detta direktiv, som bl.a. syftar till ökad finansiell integration, kommer att genomföras i Sverige under hösten 2016. Av betalkontodirektivet följer dock att rätten till ett grundläggande betalkonto inte gäller om kreditinstitutet i vilket personen ansöker om ett betalkonto inte får ingå en affärsförbindelse enligt bestämmelserna i det fjärde penningtvättsdirektivet (2015/89/EU). Syftet med penningtvättsdirektivet är att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Ett förbud mot att ingå en affärsförbindelse kan föreligga om kundens identitet inte kan kontrolleras i tillräcklig utsträckning. Det fjärde penningtvättsdirektivet kommer enligt plan att träda i kraft i Sverige under sommaren 2017.
Sammantaget innebär de två EU-direktiven och dess delvis motstående intressen att det inte är möjligt att lägga fram förslag som ger exempelvis asylsökande en ovillkorlig rätt att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner. Däremot kräver penningtvättsdirektivet att kreditinstitut ska anlägga ett riskbaserat synsätt. Det kan innebära att personer som har svårt att identifiera sig kan tillåtas att öppna ett konto, om andra åtgärder som banken vidtar innebär att riskerna för penningtvätt eller finansering av terrorism kan hanteras. Det är regeringens ambition att det svenska genomförandet av de båda direktiven ska skapa tydliga möjligheter för ett sådant riskbaserat synsätt, i syfte att åstadkomma goda möjligheter till finansiell integration av bl.a. asylsökande, vilket bl.a. ska underlätta arbete under asyltiden, samtidigt som riskerna för penningtvätt och finansering av terrorism hålls på en låg nivå.
Stockholm den 22 juni 2016
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.