privatskolor
Skriftlig fråga 1999/2000:1195 av Silfverstrand, Bengt (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-07-06
- Besvarad
- 2000-07-25
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1195
av Bengt Silfverstrand (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om privatskolorFrågan om kvalitet och tillräckliga resurser i skolan har tilldragit sig stor uppmärksamhet under senare tid. Samtidigt som bristerna i den kommunala skolan fortfarande är påtagliga på många håll, kan noteras att fristående/privata skolor inte sällan tillförs resurser som urholkar den kommunala skolverksamheten. Skolverket synes i sina bedömningar av privata skolor i alltför ringa grad ta hänsyn till kommunernas synpunkter. Anmärkningsvärt nog tycks detta ofta vara fallet, även när kommunen kan påvisa att den egna skolans förutsättningar kraftigt försämras genom etablering av nya privatskolor. Som aktuella exempel på att detta är en realitet kan nämnas tillkomsten av nya privatskolor i Landskrona och Jönköpings kommuner. I fallet Jönköping handlar det om etablering av två nya gymnasieskolor i bolagsform, skolor som blir överkompenserade i förhållande till kommunens egna utbildningsprogram, utan att kunna tillföra någon inriktning av utbildningen som kommunen inte själv kan erbjuda. Dagens lagstiftning på skolområdet har uppenbarligen en sådan utformning att snäva privatintressen @ i ökad utsträckning i form av bolag @ ofta tillåts spela en alltför stor roll på bekostnad av ny pedagogik respektive föräldrars och elevers grundläggande intressen och behov. För att komma till rätta med problemen erfordras en skyndsam revidering av regelverket såväl vad gäller bidragssystem som det kommunala inflytandet vid etablering av fristående/privata skolor.
Mot ovanstående bakgrund vill jag fråga vilka åtgärder skolministern avser att vidtaga för att öka det kommunala inflytandet vid etableringen av fristående/privata skolor.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1195 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:1195 om privatskolor
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Bengt Silfverstrand har frågat vilka åtgärder jag avser att vidtaga för att öka det kommunala inflytandet vid etableringen av fristående/privata skolor.
Enligt skollagen (1985:1100) ska en förklaring om rätt till bidrag inte lämnas ifråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner. Inför Skolverkets beslut inhämtas alltid de berörda kommunernas yttranden. Det är då viktigt att konsekvenserna för den offentliga skolan belyses tydligt. Hittills har det varit relativt sällsynt att kommuner i sina yrkanden gett belägg för förekomsten av påtagliga negativa följder. Därför är det också ovanligt att Skolverket avslår en ansökan av det skälet.
Skolverket har under våren 2000 tagit fram ett informationshäfte som ska bifogas de ansökningar som remitteras till kommunerna. Avsikten är att ge kommunerna upplysningar om vilka krav ett kommunalt yttrande bör uppfylla när en kommun vill åberopa påtagligt negativa följder som skäl för att Skolverket ska förklara att en fristående skola inte ska ha rätt till bidrag.
Regeringen gav i oktober 1999 tilläggsdirektiv (dir. 1999:76) till Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor (U 1997:10). Kommittén ska utreda ekonomiska och andra konsekvenser av det snabbt växande antalet fristående gymnasieskolor samt belysa förutsättningarna för konkurrens på lika villkor för fristående och offentliga gymnasieskolor. Kommittén, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2001, ska lämna förslag till sådana författningsändringar som den anser behövs.
Den nämnda kommittén har tidigare redovisat effekterna av bidragsreglerna för de fristående grundskolorna. Ett beredningsarbete pågår för närvarande inom Regeringskansliet bl.a. utifrån de förslag till förbättringar som kommittén pekat på.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
