privatisering av polisens uppgifter
Skriftlig fråga 1999/2000:434 av Persson, Bertil (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-01-13
- Anmäld
- 2000-01-18
- Besvarad
- 2000-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 januari
Fråga 1999/2000:434
av Bertil Persson (m) till justitieminister Laila Freivalds om privatisering av polisens uppgifterVaktbolagen omsätter numera större belopp än vad polisen gör. Flera års inställd polisutbildning och avskedandet av stora mängder civilanställda har skapat utrymme för en omfattande privatisering av skydds- och säkerhetsarbetet. Fattigt folk har härvid kommit i kläm, vilket visas av den kraftiga ökningen av personrån och våldsbrott.
Avser justitieministern att återställa tryggheten för vanligt folk @ t.ex. genom bättre polisresurser eller genom upphandling av tjänster från den alltmer expanderande vaktbolagssektorn?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:434 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:434 om privatisering av polisens uppgifter
Justitieminister Laila Freivalds
Bertil Persson har frågat om jag avser att återställa tryggheten för vanligt folk @ t.ex. genom bättre polisresurser eller genom upphandling av tjänster från den alltmer expanderande vaktbolagssektorn.
Enligt Bertil Persson visar den kraftiga ökningen av personrån och våldsbrott att "fattigt folk" har kommit i kläm på grund av de minskade resurserna till polisväsendet.
Inledningsvis vill jag säga att "fattigt folk" över huvud taget inte är en adekvat kategorisering av människor. De offerundersökningar som årligen genomförs av Statistiska centralbyrån visar att det är gruppen unga män i storstadsområden som löper störst risk att utsättas för våldsbrott och hot om våld utomhus. Forskningen har vidare visat att de flesta våldsbrott utomhus och mellan obekanta begås i anslutning till nöjeslivet och på de platser och tider där nöjeslivsaktiviteter är koncentrerade.
Ett av målen med kriminalpolitiken är att öka människors trygghet. Det är samhällets ansvar att det finns ett polisväsende som kan fullgöra de uppgifter som riksdagen fastställt i polislagen. Däremot finns ett behov att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan polisen och andra myndigheter. I framtiden bör t.ex. kommunerna ta ett större ansvar för en del av de servicefunktioner som polisen i dag tar på sig för att ingen annan gör det.
Inom Justitiedepartementet övervägs också om en särskild utredning bör tillsättas med uppgift att bl.a. behandla frågor om vissa av de uppgifter som i dag utförs av poliser i stället kan utföras av andra. Ett sådant uppdrag skulle också kunna omfatta hur behovet av polisresurser i glest befolkade områden ska kunna tillgodoses bättre än i dag.
Jag har nyligen svarat på en fråga som rör utvecklingen av privata bevakningsföretag. Min mening är att vaktbolag är och ska vara ett komplement till polisen och att uppmärksamma medborgare, oavsett om de bär väktaruniform eller inte, är ett positivt inslag i kampen mot brottsligheten.
Det behövs fler poliser i landet. Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 utförligt redovisat sin bedömning bl.a. när det gäller polisväsendets personalförsörjning. Beträffande de ekonomiska resurserna har regeringen i tidigare sammanhang uttalat att den avser att återkomma i 2000 års ekonomiska vårproposition när det gäller vilka ytterligare resursförstärkningar som behövs för att kunna fullfölja statsmakternas intentioner i fråga om utvecklingen av rättsväsendet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.