prioriteringar i vården
Skriftlig fråga 2000/01:765 av Olsson, Rolf (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-21
- Besvarad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:765
av Rolf Olsson (v) till socialminister Lars Engqvist om prioriteringar i vårdenEnligt rapporteringar i massmedier finns långtgående planer på Karolinska Sjukhuset AB att sälja tjänster till andra beställare än landstingen. Karolinska sjukhuset diskuterar ett avtal med Skandia Lifeline som föreslås tecknas med en garantitid för behandling på sex veckor. Det gäller operationer inom ortopedi, där Karolinska säger sig ha överkapacitet. Samtidigt är kötiden vid andra Stockholmssjukhus mångdubbelt längre. Det innebär att de som inte kan eller vill teckna försäkringar får en mycket längre väntetid, oavsett det medicinska behovet.
Liknande diskussioner om avtal med försäkringsbolag för operationer av patienter inom vissa specialiteter förs vid en del andra sjukhus i landet, samtidigt som köerna till dessa operationer ibland är mycket långa. Därutöver förs i vissa landsting diskussioner om avtal med andra länder om operationskapacitet för utrikes patienter. Det är några utvecklingstendenser som sammantaget skapar en rad frågetecken kring hur prioriteringsordningen, som beslutats i riksdagen, kan upprätthållas över landet. Rubbas prioriteringsordningen, som ett resultat av diverse kommersiella avtal som gynnar försäkringspatienter, drabbar det ytterst mycket utsatta patienter.
Jag vill fråga socialministern:
Avser regeringen att vidta några åtgärder för att säkra de av riksdagen beslutade prioriteringarna i vården mot bakgrund av ovanstående?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:765 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 2000/01:765 om prioriteringar i vården
Socialminister Lars Engqvist
Rolf Olsson har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder för att säkra de av riksdagen beslutade prioriteringarna i vården.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen åligger det varje landsting att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Av lagstiftningen framgår vidare att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Den kommunala likställighetsprincipen innebär vidare att det i princip inte är tillåtet för en kommun att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar annat än om det finns sakliga skäl för det.
Grundläggande för svensk hälso- och sjukvård är således att den ska fördelas efter patienternas behov av vård och inte efter deras betalningsförmåga. Enligt min mening är det mot denna bakgrund mycket allvarligt att diskussionen om en offentlig vårdproducent ska kunna sälja vård till patienter som har privata sjukförsäkringar över huvud taget har aktualiserats.
Finns det en överkapacitet på en klinik vid ett sjukhus bör de ta emot patienter från andra sjukhus inom landstinget som har längre väntetider. Det finns också enligt hälso- och sjukvårdslagen möjlighet att samarbeta med andra landsting där väntetiderna är längre.
I landstingens planeringsansvar för hälso- och sjukvården ligger också att disponera sina resurser efter medborgarnas behov av vård. För mig ter det sig mycket märkligt att en landstingsklinik har möjlighet att bygga upp en extra volym för att sedan börja sälja sjukvårdstjänster på en öppen marknad. Finns det överkapacitet inom en specialitet måste resurserna omfördelas till områden som har större behov av resurserna.
Enligt mitt förmenande är lagstiftningen på detta område tydlig. Jag förutsätter därför att landstingen följer hälso- och sjukvårdslagen och tillgodoser invånarnas behov av vård på lika villkor. Regeringen följer noga den pågående diskussionen inom Stockholms läns landsting.
Till saken hör också att regeringen i direktiven till utredningen om Medborgerligt inflytande m.m. vid förändringar av ägar- eller driftsformer inom vården har gett den särskilda utredaren i uppdrag att studera de legala förhållandena om ett privat drivet akutsjukhus säljer sjukvårdstjänster även till andra än landstinget. Utredaren ska särskilt analysera om en sådan konstruktion överensstämmer med målen som de uttrycks i hälso- och sjukvårdslagen samt i kommunallagens bestämmelse om lika behandling av kommunmedlemmar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.