Prioritering av polishögskolorna

Skriftlig fråga 2007/08:857 av Lundqvist-Brömster, Maria (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-02-26
Anmäld
2008-03-03
Besvarad
2008-03-05
Svar anmält
2008-03-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 februari

Fråga

2007/08:857 Prioritering av polishögskolorna

av Maria Lundqvist-Brömster (fp)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Sedan höstterminen år 2000 bedrivs polisutbildning vid Umeå universitet på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Antalet elever som utbildas har stigit från år till år för att nå regeringens mål om 20 000 poliser till år 2010. Häromdagen meddelade Rikspolisstyrelsen att den nedtrappning av utbildningsplatser som nu kommer att bli aktuell i största uträckning, såväl procentuellt som i absolut antal, kommer att göras i Umeå och Växjö och minst hos den tredje polishögskolan i Stockholm.

Alliansregeringen har satsat på polisen och varit tydlig med att en synlig och aktiv polis i hela landet är nödvändig för att förebygga brott och för att öka människors trygghet. I det arbetet har utbildningsplatsernas geografiska placering en viktig roll att spela. Olika social bakgrund är också något som eftersträvas och där har polishögskolorna i Umeå och Växjö varit framgångsrika.

Min fråga till justitieministern är:

Mot bakgrund av att Umeå och Växjö polishögskolor föreslås få störst neddragningar, vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att polisens synlighet i hela landet och representation av olika social bakgrund inte försämras?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:857 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 5 mars

Svar på frågorna

2007/08:829 Regional fördelning av polisutbildningen

2007/08:857 Prioritering av polishögskolorna

Justitieminister Beatrice Ask

Lars Wegendal har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att motverka den regionala snedfördelningen av utbildningsplatser till polisutbildningen.

Maria Lundqvist-Brömster har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisens synlighet i hela landet och representation av olika social bakgrund inte försämras. Frågan är ställd mot bakgrund av att Umeå och Växjö föreslås få störst neddragningar. Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.

Regeringen genomför nu den största satsningen någonsin på polisen. Bakgrunden till regeringens satsning är det uppenbara behovet av att öka den polisiära närvaron.

Antalet antagna till polisutbildningen har legat på omkring 1 000 elever per år sedan 2004. För att nå målet om 20 000 poliser 2010 har antalet antagna till polisutbildningen ökat från och med höstterminen 2007. Det innebär att under 2008 kommer totalt 1 660 polisstuderande att påbörja sin utbildning. För att behålla nivån 20 000 poliser även efter 2010 bedömer Rikspolisstyrelsen att det från och med 2009 finns behov av en årlig antagning om 700 elever. Det innebär att antalet utbildningsplatser minskas, men att antalet poliser kommer att vara konstant.

Den geografiska spridning av polisutbildningen som finns i dag är värdefull. Även den möjlighet till distansutbildning som sedan 2002 finns är av stort värde för polisorganisationen. Distansutbildningen är knuten till Sörentorp men erbjuder en stor flexibilitet för studenterna bland annat vad gäller bostadsort.

Det är Rikspolisstyrelsen som beslutar om antalet utbildningsplatser och hur de ska fördelas mellan utbildningsorterna. Rikspolisstyrelsen bedömer att utbildningen även fortsättningsvis ska bedrivas i Solna, Umeå och Växjö. Något beslut avseende 2009 har dock inte fattats ännu.

Avslutningsvis vill jag nämna att polisutbildningen för närvarande är föremål för en översyn. Den särskilde utredaren Anders Danielsson kommer den 30 mars i år att redovisa sina förslag på hur polisutbildningen ska se ut i framtiden. Därefter kommer regeringen att fatta ett långsiktigt beslut om utformningen av polisutbildningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.