Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

principuttalande från ÖB

Skriftlig fråga 1999/2000:1292 av Schlaug, Birger (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-08
Besvarad
2000-08-24
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 augusti

Fråga 1999/2000:1292

 av Birger Schlaug (mp) till försvarsminister Björn von Sydow om principuttalande från ÖB

I det senaste veckobrevet från ÖB kan man bl.a. läsa följande:

"En nyligen påbörjad semester kom lika plötsligt som jag var tvungen att avbryta den. Anledningen var naturligtvis viktig. Efter några års arbete var sex nationer inklusive Sverige färdigförhandlade och ett ramavtal för försvarsmaterielsamarbete kunde skrivas under. (-) Tillsammans med mina kolleger från Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien kunde jag nu skriva under ett dokument som innebär att våra länders försvarsindustrier nu kan samarbeta på ett effektivare och enklare sätt. En smått historisk händelse. (-) Och den stora frågan har varit om Sverige i med detta avtal skriver bort våra exportregler. Det kan jag meddela att vi inte gör. Våra exportregler kommer i princip gälla även i fortsättningen (-)."

Det finns många principer; t.ex. att socialdemokraterna vill införa republik, att miljömålen för utsläpp av koldioxid ska uppnås, att det finns ett svenskt förbud mot vapenexport. Det intressanta är ju praxis och hur praxis förskjuts. Sålunda inför inte socialdemokraterna republik, miljömålen uppnås inte och vapenexporten fortsätter under det att praxisen liberaliseras. Frågan som nu är aktuell är ju om praxis ytterligare kommer att förskjutas.

Kommer försvarsministern att motverka att praxis för vapenexporten inte leder till än liberalare efterlevnad av principen?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1292 besvarad av statsrådet Leif Pagrotsky

den 24 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1292 om principuttalande från ÖB

Statsrådet Leif Pagrotsky

Birger Schlaug har till försvarsminister Björn von Sydow ställt en fråga om praxis för svensk export av krigsmateriel. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Jag uppfattar frågan vara om det nyligen överenskomna ramavtalet mellan Sverige och fem andra EU-länder om åtgärder för att underlätta omstrukturering av den europeiska försvarsindustrin kommer att medföra en förskjutning av svensk praxis. I frågan återges ett utdrag ur försvarsministerns veckobrev.

Det finns i riksdagen en bred enighet om att viss export av krigsmateriel är motiverad av svenska säkerhets- och försvarspolitiska skäl. Denna sedan länge rådande ståndpunkt har sin grund i Sveriges ställning som militärt alliansfritt land och vårt behov av en inhemsk försvarsindustri. Min uppfattning är att Sverige i dag har ett väl fungerande regelverk för export av krigsmateriel. Frågeställarens referens till en princip om förbud mot vapenexport förtjänar att nyanseras. Det är korrekt att lagstiftningen på området utformats som ett totalförbud för att ge en hög grad av samhällelig kontroll över försvarsindustrins verksamhet. Som framgår av lagen och de av riksdagen godkända riktlinjerna för krigsmaterielexport kan emellertid tillstånd för export ges om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Utgångspunkten för svensk exportkontrollpolitik är inte en princip om förbud, utan en princip om restriktivitet.

Den förda politiken avseende krigsmaterielexport är mycket restriktiv. Praxis utgår från de parlamentariskt väl förankrade riktlinjerna för krigsmaterielexport och varje ärende prövas noggrant i enlighet med dessa riktlinjer. Frågor av större vikt tas upp i Exportkontrollrådet där samtliga riksdagspartier är representerade.

Denna ordning kommer att kvarstå även efter det ramavtal som nu har träffats. Detta har varit en grundläggande förutsättning för regeringens agerande under hela förhandlingsarbetet. Det träffade ramavtalet bedöms vara fullt tillfredsställande i detta avseende. I praktiken innebär ramavtalet att de länder som i framtiden ska samarbeta om ett visst projekt tillsammans ska bestämma till vilka stater export ska vara möjlig. Alla sådana diskussioner kommer givetvis att från svensk sida föras med det svenska regelverkets bestämmelser som utgångspunkt. Beslut om exportdestinationer ska enligt avtalet fattas med konsensus.

Internationaliseringen av försvarsindustrins verksamhet har uppmuntrats av riksdagen i ett antal beslut, bl.a. 1996 års försvarsbeslut och 1999 års kontrollstationsbeslut. Försvarsministern har särskilt redovisat de försvars- och säkerhetspolitiska motiven för en omstrukturering av svensk försvarsindustri i svaret på fråga 1999/2000:1144. Det nu aktuella ramavtalet är ett led i denna internationalisering. Här vill jag särskilt understryka att denna utveckling inte bara är nödvändig utan också rymmer viktiga möjligheter.

En omstrukturering medför på sikt en nedskärning av försvarsindustriell överkapacitet. Detta innebär en välkommen minskning av det exporttryck som i dag föreligger i olika producentländer. Omstruktureringen nödvändiggör också ett ökat samarbete kring exportkontrollen mellan producentländer, främst inom EU. Utan mellanstatligt samarbete på detta område finns en risk att försvarsindustrin dras till de länder som har en mer liberal exportpolitik vilket kan utgöra ett incitament för ett lands regering att föra en mindre restriktiv politik. En sådan utveckling vill regeringen motverka.

Här har ett land som Sverige @ med sin tradition av restriktivitet @ goda förutsättningar att spela en konstruktiv roll i det gradvisa närmandet av olika producentländers exportpolitik till varandra. Utvecklingen ger oss möjligheter, som vi tidigare knappast kunnat föreställa oss, att aktivt påverka det exportpolitiska tänkandet i länder som svarar för en ojämförligt större del av världshandeln med krigsmateriel än vi själva.

Det är i detta sammanhang viktigt att betona att utvecklingen i Europa går mot en allt större samsyn i fråga om exportpolitiken. Alla sex LOI-länder har förbundit sig att respektera EU:s uppförandekod för krigsmaterielexport som utgör en gemensam grund för prövningen av exportärenden. Det är min uppfattning att denna ökade samsyn med tiden kommer att leda till en mer restriktiv och ansvarsfull exportpolitik i hela Europa. En sådan utveckling vill regeringen främja.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.