Principer för regeringens ökade avräkningar av biståndet för flyktingmottagning

Skriftlig fråga 2015/16:195 av Sofia Arkelsten (M)

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Miljöpartiet var i opposition mycket kritiskt till att biståndsmedel används till mottagning av flyktingar. Åsa Romson sa bland annat i SVT den 9 september 2015 att avräkningarna behövs för att lösa en akut situation men att det är generellt fel att biståndsmedel bekostar mottagande av flyktingar. I samma intervju menar Romson att Miljöpartiets principiella hållning ska få genomslag i praktiken under mandatperioden och att avräkningarna från biståndsbudgeten ska minska.

”– Det hoppas vi, att det kommer att minska. Vi ser i prognosen att det kommer att minska, och det är självklart viktigt för att behålla ett starkt bistånd och kunna jobba långsiktigt ute i världen för att minska trycket från flyktingströmmar.”

Nu har den rödgröna regeringen inte alls gjort så.

Avräkningarna har ökat och ligger högre än under förra regeringen, ungefär 8 av budgetförslagets 40 miljarder går till flyktingmottagning nu. Finansdepartementet har dessutom frågat Utrikesdepartementet om effekterna för att öka avräkningarna till 60 procent av biståndsbudgeten vilket har uppmärksammats i Sveriges Radio den 21 oktober under rubriken ”Strid i regeringen om hur flyktingmottagningen ska betalas”.

Det är inte helt enkelt att följa regeringens linje i denna fråga. Å ena sidan sägs att principen är att det inte ska ske några avräkningar, å andra sidan sker sedan stora avräkningar på grund av den akuta krisen, och dessutom tar sedan Finansdepartementet höjd för att största delen av biståndsbudgeten ska gå till flyktingmottagande i Sverige.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 Vilka principer tillämpar regeringen när det gäller avräkningarna för flyktingmottagning?