Principen om en regel in, en regel ut

Skriftlig fråga 2019/20:1099 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-03-13
Överlämnad
2020-03-16
Anmäld
2020-03-17
Svarsdatum
2020-03-25
Besvarad
2020-03-25
Sista svarsdatum
2020-03-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Under en längre period har man kunnat ana att den högkonjunktur som rått de senaste åren har börjat att avta. I sviterna av coronavirusets utbrott har världsekonomin stresstestats ordentligt. Kinesisk tillverkningsindustri har stängts ned, hela Italien är under karantän och utvecklingen på börserna liknar den under förra finanskrisen.

Denna utveckling riskerar att bli direkt förödande för delar av svenskt näringsliv, och redan nu vittnar vissa sektorer om stora utmaningar.

Givet den nulägesrapporten råder inga tvivel om behovet av att vi från politikens sida gör vårt yttersta för att bistå – och underlätta för – det svenska näringslivet. Det finns akuta åtgärder som behöver vidtas, vilka förhoppningsvis delvis redan har vidtagits när svaret på denna skriftliga fråga kommer.

Det finns dock skäl att ta tillfället i akt och se över vilka åtgärder som på längre sikt kan göra skillnad för det svenska näringslivet. Något som ständigt betungar svenskt näringsliv är onödigt regelkrångel och den administrativa kostnad som det orsakar, och det är positivt att näringsministern återkommande har uttryckt en ambition om att förenkla regelbördan i Sverige.

Ett sätt att motarbeta detta vore att, likt andra länder i EU, utgå från principen om en regel in, en regel ut. Principen bygger på att inte förvärra den existerande administrativa bördan för företagare varpå en administrativ börda behöver tas bort när en ny implementeras.

Det är förvisso positivt att EU-kommissionen lyft motsvarande förslag på EU-nivå men ett sådant förslag kan onekligen kompletteras med ett nationellt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

Anser ministern att det är aktuellt att verka för principen om en regel in, en regel ut, och hur kommer i sådana fall ministern att verka för detta?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1099 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)



N2020/

0

06

30

/MK

Näringsdepartementet

Näringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1099 av Tobias Andersson (SD) Principen om en regel in, en regel ut

Tobias Andersson har frågat mig om jag anser att det är aktuellt att verka för principen om en regel in och en regel ut, och hur jag i så fall kommer att verka för detta.

Som näringsminister har jag tagit ett flertal initiativ för att minska de kostnader och begränsningar som kan följa av regelgivning. Under hösten 2019 genomförde jag en förenklingsresa där jag mötte runt 70 företag i flera olika delar av landet, för att ta emot deras synpunkter och kommentarer rörande möjligheter till förenklingar. Regeringen har också lämnat flera uppdrag till Tillväxtverket att identifiera förenklingsåtgärder som kan vara lämpliga att gå vidare med.

Vad avser EU-kommissionens initiativ rörande principen en regel in en regel ut så har Sverige stött de rådsslutsatser som ministerrådet för konkurrenskraftsfrågor beslutade den 27 februari 2020. Rådsslutsatserna uppmärksammar bland annat EU-kommissionens avsikt att införa en sådan princip, och framhåller att när ett sådant system införs på EU-nivå så bör det utformas så att det är effektivt och smidigt och bör omfatta alla relevanta administrativa och efterlevnadskostnader som följer av regelgivning på EU-nivå. EU-kommissionen avser återkomma med ett meddelande som närmare redogör för hur principen ska genomföras.

Regeringen har inte tagit ställning till om det vore aktuellt att verka för principen om en regel in och en regel ut på nationell nivå. Regeringen överväger dock löpande vilka initiativ som är lämpligast att genomföra inom förenklingspolitiken, för att stärka svensk konkurrenskraft och förutsättningarna för fler jobb i fler och växande företag.

Stockholm den 24 mars 2020

Ibrahim Baylan

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.