preskriptionstid vid rymning

Skriftlig fråga 2002/03:484 av Johnsson, Jeppe (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-06
Anmäld
2003-02-06
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-02-19
Svar anmält
2003-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 februari

Fråga 2002/03:484

av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om preskriptionstid vid rymning

Varje år rymmer ett antal interner från sina fängelsestraff.

De flesta av dem som rymmer kommer tillbaka förr eller senare. I dag befinner sig drygt 100 rymlingar på fri fot och en del har varit på rymmen under flera år. En del av dessa har fritagits under bevakade permissioner, flera av dem under vapenhot. Det handlar i många av fallen om mycket grova brottslingar dömda till förhållandevis långa fängelsestraff. Även morddömda har rymt eller fritagits.

I de fall rymlingen inte grips eller återkommer frivilligt inträder preskription efter en viss tid. Detta innebär att den dömde slipper att avtjäna den återstående strafftiden om han eller hon lyckas hålla sig undan tills preskriptionstiden gått ut.

Detta är enligt min åsikt både stötande och orimligt.

Avser justitieministern att verka för en förändring av nuvarande regler så att en brottsling inte slipper att avtjäna sitt straff i de fall han eller hon rymt och hållit sig borta under tillräcklig tid?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:484 besvarad av

den 19 februari

Svar på fråga 2002/03:484 om preskriptionstid vid rymning

Justitieminister Thomas Bodström

Jeppe Johnsson har frågat mig om jag avser att verka för förändringar av nuvarande regler så att en brottsling inte slipper avtjäna sitt straff i de fall han eller hon rymt och hållit sig borta under tillräcklig tid.

Inledningsvis vill jag framhålla att det är ett oeftergivligt krav att utdömda påföljder verkställs på ett säkert och trovärdigt sätt. Rymningar från anstalter med hög säkerhetsnivå är mycket ovanliga. På senare tid har emellertid ett antal fritagningar skett, vilket naturligtvis bekymrar även mig. Inom Justitiedepartementet övervägs ett lagförslag som möjliggör generell inpasseringskontroll vid häkten och anstalter. Detta kan hindra att till exempel mobiltelefoner @ som kan underlätta rymningar @ förs in i anstalter och häkten. Vidare har Kriminalvårdsstyrelsen, som svarar för säkerheten vid anstalterna, tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utreda hur man bättre ska kunna förhindra rymningar. Regeringen har också tillsatt en utredning med uppdrag att göra en översyn av kriminalvårdslagstiftningen och utarbeta förslag till en ny kriminalvårdslag. Säkerhetsfrågor har en central roll i detta arbete.

Reglerna om preskription av utdömt fängelse har tillkommit av såväl praktiska som humanitära skäl. Skälen för preskription är dock mindre starka ju allvarligare den ådömda påföljden är. Lagen föreskriver därför olika preskriptionstid alltefter hur lång tid rymlingen har kvar att avtjäna av sitt fängelsestraff. Exempelvis kan nämnas att för den som avtjänar ett sexårigt fängelsestraff och rymmer efter tre år är preskriptionstiden tio år, oavsett reglerna om villkorlig frigivning. För den som rymmer från ett livstidsstraff är preskriptionstiden 30 år. Något omedelbart behov av att se över preskriptionsreglerna i detta hänseende finns inte enligt min mening. Däremot är det naturligtvis viktigt att noga följa det pågående arbetet som syftar till att förbättra säkerheten och motverka rymningar och fritagningar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.