Presidentval i Iran
Skriftlig fråga 2008/09:1044 av Kakabaveh, Amineh (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-06-18
- Inlämnad
- 2009-06-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-06-25
- Svar anmält
- 2009-08-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:1044 Presidentval i Iran
av Amineh Kakabaveh (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den 12 juni fick världen bevittna ännu ett odemokratiskt presidentval i Iran. Redan själva urvalsprocessen i valet är värd hård kritik, eftersom bara fyra av alla de kandidater som ville ställa upp godkändes av det maktfullkomliga väktarrådet. Samtliga kvinnliga kandidater underkändes.
Valet åtföljdes av de mest omfattande demonstrationer på flera årtionden i landet, då det fanns all anledning att misstänka att röstsammanräkningen inte var korrekt genomförd. De som demonstrerade var inte bara de som ville stödja Mousavi eller någon av de andra kandidaterna. Där fanns också många som var emot det islamistiska politiska systemet i sin helhet. Denna grupp torde vara det största hotet mot sittande regim eftersom Mousavi – precis som Ahmedinejad – står bakom nuvarande system. Även Mousavi begick under sin tid som premiärminister på 80-talet brott mot mänskliga rättigheter.
Valet den 12 juni var en maktkamp inom ett odemokratiskt system, där Ahmedinejad genomförde en statskupp för att behålla makten för egen del. Nu är telefoner och Internet avstängt och utländska journalister har förbjudits att rapportera om vad som sker. Men trots detta strömmar rapporter in till nyhetsbyråer och till människorättsorganisationerna om massarresteringar, skadade och dödade. Korrekta siffror på drabbade är tyvärr svåra att få fram. Vad som nu sker i Iran angår i hög grad Europa och alla demokratiska krafter i världen. Jag vill med anledning av detta fråga utrikesministern:
Vad avser ministern att göra för Sveriges del och inom EU för att stödja de demokratiska krafter i Iran som kämpar för ett politiskt system där alla har rätt att rösta och alla har rätt att ställa upp i val?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1044 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:1044 Presidentval i Iran
Utrikesminister Carl Bildt
Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för Sveriges del och inom EU för att stödja de demokratiska krafter i Iran som kämpar för ett politiskt system där alla har rätt att rösta och alla har rätt att ställa upp i val.
Som Amineh Kakabaveh skriver genomförs inte presidentval i Iran på ett sätt som kan beskrivas som demokratiskt. Vare sig det gäller val till parlamentet eller presidentämbetet, beslutar det så kallade Väktarrådet vilka kandidater som tillåts ställa upp enligt kriterier som får betecknas som föga förenliga med demokratiska principer. Trots dessa förbehåll rapporterades valdeltagandet i presidentvalet den 12 juni vara större än någonsin tidigare. Därtill gav den frispråkighet som kännetecknade valrörelsen upphov till stora förväntningar på att förändringar var möjliga. När valresultatet offentliggjordes, omvandlades engagemanget till ett missnöje som grundade sig på misstankar om oegentligheter, vilket också delvis bekräftats av Väktarrådet. I fredliga demonstrationer framfördes protester mot valresultatet med krav på omval. Dessa bemöttes av iranska säkerhetsstyrkor på ett sätt som strider mot flera grundläggande mänskliga rättigheter, däribland yttrandefrihet och demonstrationsfrihet. Den våldsutveckling som följt därpå och ordningsmaktens brutalitet mot demonstranter är djupt oroande. Ett antal människoliv har gått till spillo och Iran har belagts med en kollektiv munkavle. Vi ser mycket allvarligt på detta, liksom på uppgifter om att journalister, demonstranter, MR-försvarare, medarbetare och anhängare till övriga presidentkandidater har fängslats.
De slutsatser som EU:s utrikesministrar antog den 15 juni, och i än tydligare ordalag den deklaration som EU:s stats- och regeringschefer antog fredagen den 19 juni, samt den ordförandeskapsdeklaration som antogs måndagen den 22 juni, återspeglar väl det stora allvar med vilket EU och Sverige ser på utvecklingen i Iran. Dessa uttalanden innehåller bland annat krav på att Iran ska avstå från våld mot demonstranter och på att valresultatet räknas och redovisas korrekt. Det är ett grundkrav för att ett demokratisk val ska kunna beskrivas som fritt och rättvist. EU:s uttalanden fördömer vidare alla restriktioner som införs mot medier och journalister och kräver att yttrandefriheten respekteras.
Som ordförandeland i EU från den 1 juli kommer Sverige fortsatt att kritiskt påtala övergrepp mot mänskliga rättigheter och de demokratiska brister som det iranska systemet uppvisar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.