Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

president Uribe i Colombia och MR-organisationer

Skriftlig fråga 2003/04:1358 av Özürküt, Sermin (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-06-21
Besvarad
2004-07-01
Besvarad
2004-07-05
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 juni

Fråga 2003/04:1358

 av Sermin Özürküt (v) till utrikesminister Laila Freivalds om president Uribe i Colombia och MR-organisationer

Colombias president Álvaro Uribe gjorde den 27 maj ett mycket hotfullt uttalande i vilket han gick till häftigt angrepp mot en rad frivilligorganisationer, särskilt mot fredsbyn San José de Apartado, där Peace Brigades International (PBI) och Fellowhip of Reconciliation (FoR) är verksamma. Utan att direkt nämna någon frivilligorganisation vid namn anklagade han dem för att "undergräva rättsstaten" och han hotade dem med fängelse och utvisning. Han anklagade vidare fredsbyn San José de Apartado för att obstruera mot riksåklagarens arbete och utgöra ett uppmarschområde för FARC-gerillan. President Uribes uttalande är uppenbarligen en del i en kampanj som bestått i paramilitära attacker och ekonomiska sanktioner för att svälta ut den fredsby där PBI och FoR verkat i många år. Dessa och flera andra frivilligorganisationer har stöd och erkännande av flera ambassader i Colombia och av FN:s kontor i landet. Likafullt är frivilligorganisationer, för att inte tala om befolkningen i San José de Apartado och dess företrädare, ytterst oroliga för ytterligare angrepp. President Uribes uttalande strider mot presidentdirektiv 07 antaget under president Pastranas tid som säger att "statliga funktionärer får inte förhindra eller ifrågasätta MR-organisationers legitima verksamhet". Genom att uppfinna ogrundade och osanna beskyllningar försöker tydligen president Uribe trappa upp kriget och motsättningarna i landet, vilket kommer att medföra ytterligare svåra lidanden för den plågade colombianska befolkningen.

Jag vill följaktligen fråga utrikesminister Laila Freivalds:

Vad avser ministern att göra för att trygga frivilligorganisationernas fortsatta verksamhet till stöd för fred och ökad respekt för mänskliga rättigheter i Colombia?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1358 besvarad av Laila Freivalds

den 1 juli

Svar på fråga 2003/04:1358 om president Uribe i Colombia och MR-organisationer

Sermin Özürküt har med hänvisning till ett uttalande den 27 maj av president Uribe i Colombia rörande MR-organisationerna i landet frågat vad jag avser att göra för att trygga frivilligorganisationernas fortsatta verksamhet till stöd för fred och ökad respekt för mänskliga rättigheter i Colombia.

Sverige stöder det civila samhället i Colombia. Ungefär en tredjedel av Sidas utvecklingssamarbete med Colombia går till enskilda organisationer som bland annat arbetar för att främja respekten för mänskliga rättigheter. Dessutom ges stöd till bland annat ombudsmannen, UNDP och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Förutom ekonomiskt stöd har Sverige och EU även uttalat sitt politiska stöd för det civila samhället i Colombia. I början av juli 2003 hölls ett möte i London om situationen i Colombia med deltagande från Colombia, EU:s medlemsstater, USA, FN samt en rad andra organisationer. Där antogs en deklaration i vilken man bland annat erkänner den viktiga roll som enskilda organisationer spelar för att genomföra reformer, försvara mänskliga rättigheter samt för att nå en förhandlingslösning på den väpnade konflikten. Colombia utfäste sig då att skydda de ledare i det civila samhället som utsätts för hot. Sverige var under hösten 2003 ordförande i den arbetsgrupp som har bildats i Bogotá för att följa upp Londonmötet och det förutsätts att samtliga parter som deltog vid mötet också avser uppfylla de åtaganden som gjordes.

President Uribes olika uttalanden om enskilda organisationer, i linje med det som gjordes den 27 maj, har varit föremål för diskussioner inom EU. Vi har i juni 2004 gemensamt beslutat att uppvakta den colombianska regeringen för att uttrycka EU:s oro över dessa uttalanden samt påminna regeringen om dess åtaganden att stödja de organisationer som arbetar för att främja mänskliga rättigheter.

Sverige och EU har också uttryckt kritik mot att säkerhetssituationen alltjämt är bristfällig för MR-aktivister i Colombia. Vi var till exempel drivande i FN:s kommission för mänskliga rättigheter (MRK) när kommissionen under vårens möte uppmanade regeringen att inte göra offentliga uttalanden som försätter MR-aktivister i fara samt betonade behovet av att regeringen i stället garanterar säkerheten för dessa personer.

Sverige och de övriga EU-medlemmarna stöder det civila samhället och regeringen i deras fortsatta arbete för en varaktig fred i Colombia.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.