prekusorer
Skriftlig fråga 2004/05:345 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-12
- Anmäld
- 2004-11-15
- Besvarad
- 2004-11-17
- Svar anmält
- 2004-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:345
av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om prekusorerEn accepterande attityd till droger har smugit sig in hos ungdomar. Många vågar sig på att testa de nya så kallade designade drogerna. Det här är en allvarlig utveckling så samhället måste stå starkt i kampen mot droger.
Det är mycket viktigt att agera snabbt och tydligt när nu nya droger dyker upp. Det får inte ta flera år att narkotikaklassa en dödlig drog. Det finns ämnen som först inne i kroppen omvandlas till livsfarlig drog. Beroendefaktorn går att jämställa med heroin och till och med en liten överdosering kan leda till andningsstillestånd och ond bråd död.
Beslagtar polisen exempelvis ett sådant medel som exempelvis butandiolen så får polisen inte slå ut medlet i vasken och spola bort det, vilket skulle vara bra för "kommande" missbrukare. Polisen får inte ens lägga beslag på det för gott, för då bryter polisen mot lagen. Medlet i sig är ju inte narkotikaklassat så ägaren har rätt att enligt dagens gällande lag få medlet tillbaka.
Beståndsdelarna som gör substanser till narkotika, så kallade prekusorer, ska enligt EU-lagstiftningen förbjudas och med denna lag skulle även BD automatiskt klassas som just vad det blir inne i kroppen @ det vill säga narkotika.
Är justitieministern beredd att påskynda lagstiftningsarbetet så att polisen kan effektivisera sitt arbete och därmed också fler ungas liv kan räddas?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:345 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2004/05:345 om prekursorer
Statsrådet Morgan Johansson
Anita Sidén har frågat justitieministern om han är beredd att påskynda lagstiftningsarbetet så att polisen kan effektivisera sitt arbete och därmed också fler ungas liv kan räddas. Anita Sidéns fråga behandlar klassificeringen och kontrollen av ämnen som kan användas som missbruksmedel, till exempel GBL och butandiol.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Låt mig börja med att förklara min djupa oro över missbrukssituationen beträffande bland annat GBL och butandiol och min otillfredsställelse över att dessa ämnen efter det att beslag gjorts måste lämnas tillbaka. Situationen är inte godtagbar och åtgärder måste därför vidtas. Arbetet inom Regeringskansliet med att kunna ställa denna typ av missbrukssubstanser under kontroll har också intensifierats.
Jag vill dock framhålla att Sverige har ett internationellt sett mycket väl fungerande system som möjliggör att preparat snabbt kan klassificeras som narkotika. I vissa fall är dock inte systemet med narkotikaklassificering möjligt att använda eller så anses det inte tillräckligt skyndsamt. Därför har lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor skapats. Lagen har ett något vidare tillämpningsområde än narkotikalagstiftningen. Utredningar om substansers farlighet kan enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor ofta utföras snabbare än utredningar om narkotikaklassificering.
En betydande svårighet med ämnen som GBL och butandiol är att de båda ämnena har så stora och viktiga användningsområden som miljövänliga alternativ till andra kemikalier inom industrin och att en narkotikaklassificering av dem i dag skulle medföra att de helt förbjuds för industriell användning. Lagstiftningen om förbud mot vissa hälsofarliga varor är inte heller anpassad för klassificering av varor som används i så stor utsträckning inom industrin. Inom Regeringskansliet pågår därför för närvarande ett intensivt arbete med att lösa de juridiska och praktiska problem som detta medför och jag räknar med att problemen ska kunna lösas inom en snar framtid. Ett förslag till reglering kommer att presenteras under hösten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.