Posten

Skriftlig fråga 2010/11:270 av Engle, Kerstin (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2011-02-01
Inlämnad
2011-02-01
Besvarad
2011-02-09
Svar anmält
2011-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 februari

Fråga

2010/11:270 Posten

av Kerstin Engle (S)

till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

På senare tid har vi kunnat läsa i medierna att Posten tecknat avtal med landets tre största livsmedelskedjor.

För många innebär detta en försämrad service. Många mindre orter har övergetts av de stora livsmedelskedjorna och ortens butik har tagits över av fristående handlare. Dessa mister nu sina avtal med Posten. Det får negativa konsekvenser för många innevånare som nu måste ta bil eller buss till stan för att uträtta sina ärenden. Självklart får det också till följd att många butikers försäljning minskar.

Ett rimligt förhållningssätt måste vara att Posten ska vara till för svenska folket. Att Posten gynnar de stora livsmedelskedjorna på bekostnad av de små handlarna är det många som nu reagerar för. 

Servicen på småorter blir sämre, bilåkandet kommer att öka, vilket drabbar miljön och äldre utan bil drabbas kanske hårdast. Vi hör ofta att hela landet ska leva.

Nu är detta inte bara ett glesbygdsproblem. Även större orter drabbas av sämre service. I Stockholm försvinner 5 av Söders 15 postombud.

Det stadgas i postlagen att expeditions- och inlämningsställena ska ligga så tätt att användarnas behov beaktas. Vad detta innebär är inte exakt definierat.

Min fråga är vilka initiativ statsrådet är beredd att ta så att användarnas behov även i fortsättningen beaktas.

Svar på skriftlig fråga 2010/11:270 besvarad av Statsrådet Anna-Karin Hatt

den 9 februari

Svar på fråga

2010/11:270 Posten

Statsrådet Anna-Karin Hatt

Kerstin Engle har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta så att användarnas behov även i fortsättningen beaktas.

Eftersom frågan gäller användarna av posttjänster vill jag börja med att understryka att det är angeläget att vi har en postservice av god kvalitet och hög tillgänglighet i hela landet. Den ska, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodose behoven hos alla hushåll och företag. Det är därför som staten, precis som tidigare, ställer långtgående krav på Posten AB (Posten).

Regler om en samhällsomfattande posttjänst finns i postlagen (2010:1045), i postförordningen (2010:1049) samt i de tillståndsvillkor som gäller för Posten. Som utpekad tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten har Posten skyldigheter bland annat vad gäller det rikstäckande nätverket av expeditions- och inlämningsställen.

Det är jag som ansvarar för regleringen av postmarknaden medan Posten fattar alla operativa beslut om bolagets verksamhet.

Posten uppger att det sker förändringar, både bland kunderna och bland de näringsidkare som är postombud och att de behöver fatta beslut om förändringar i ombudsnätet. En lång rad kriterier är då avgörande för besluten, exempelvis i vad mån en butik är anpassad till behoven hos personer med funktionshinder liksom öppettider, säkerhet, lokalens läge och allmänna lämplighet. Post- och telestyrelsen (PTS) har sektorsansvar på postområdet och är den myndighet som har tillsyn över Postens ombudsnät. Myndigheten har till exempel riktat anmärkning mot vissa av Postens ombud för bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder. Kvar på åtgärdslistan stod inför 2010 knappt ett fyrtiotal ombud varav hälften avvecklas när avtalen med Posten omförhandlas. Av PTS post- och betaltjänstundersökning 2010 framgår att 84 procent av de tillfrågade uppger att de är mycket eller ganska nöjda med tillgängligheten till postombuden.

Förändringarna som nu genomförs kommer enligt Posten inte att påverka det sammanlagda antalet postombud i någon nämnvärd omfattning. Antalet ombud blir i stort sett detsamma, det vill säga ca 1 600 postombud i landet. Skulle samhällets behov av posttjänster inte vara tillgodosett ska PTS rapportera detta till regeringen som då får överväga vilka åtgärder som behöver vidtas. Jag anser därför att det för närvarande inte erfordras att jag tar något initiativ i den här frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.