Politiska företrädare i regioner, landsting och kommuner
Skriftlig fråga 2014/15:487 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-04-29
- Överlämnad
- 2015-05-04
- Anmäld
- 2015-05-05
- Svarsdatum
- 2015-05-13
- Sista svarsdatum
- 2015-05-13
- Besvarad
- 2015-05-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Demokratin är lyckligtvis någonting nästan samtliga svenskar i dag ser som en självklarhet, men det betyder inte att den inte behöver försvaras eller stärkas. I Sverige är demokratin delvis uppbyggd genom primär- och sekundärkommuner. I dessa finns styrelser och nämnder vars medlemmar utses av de politiska partierna baserat på storlek. Det är positivt, även om det också på detta område kan bli bättre för att säkerställa att partier får representation och insyn på lika villkor. Ett problem kan vara att en företrädare missköter sitt jobb så pass grovt att förtroendet försvunnit från det parti vederbörande representerar. I dessa fall hindrar kommunallagen att det aktuella partiet får byta ut representanten. Skulle det gå så långt att representanten blir politisk vilde har det helt plötsligt blivit ett allvarligt demokratiskt problem, eftersom tusentals väljare helt plötsligt kan sakna den representation som de bör vara berättigade till, genom sitt val av parti.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Kan statsrådet tänka sig att ta initiativ till en ändring av kommunallagen så att partierna kan styra vilka ledamöter och ersättare som ska vara deras representanter i nämnder och styrelser i primär- och sekundärkommuner, dvs. så att partierna kan byta ut passiva representanter och så kallade vildar?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:487 besvarad av Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister
Dnr Fi2015/2731 | ||
Finansdepartementet |
Civilministern |
Till riksdagen
Svar på fråga av Markus Wiechel (SD) 2014/15:487 Politiska företrädare i regioner, landsting och kommuner
Markus Wiechel har frågat mig om jag kan tänka mig att ta initiativ till en ändring av kommunallagen så att partierna kan styra vilka ledamöter och ersättare som ska vara deras representanter i nämnder och styrelser kommuner och landsting, så att partierna kan byta ut passiva representanter och så kallade vildar.
De senaste åren har det skett ett antal förändringar i såväl kommunal-lagen (1991:900) som i vallagen(2005:837) som har anknytning till den fråga Markus Wiechel berör.
Den 1 januari 2011 infördes i kommunallagen en möjlighet för fullmäktige i kommuner och landsting att utlysa extra val. Som skäl för ändringen nämns i förarbetena bland annat förhållandet att en ledamot i fullmäktige efter ett val blir s.k. politisk vilde kan leda till att de politiska problemen blir så stora att det kan motivera extra val. Den 1 februari 2014 infördes en möjlighet för fullmäktige att välja nytt nämnd-presidium om den politiska majoriteten i fullmäktige ändrats så att nämndens ordförande inte längre företräder denna. Den 1 januari i år ändrades vallagen så att den som kandiderar för ett parti skriftligen ska ha samtyckt till kandidaturen. Ändringen innebär ett skydd för den personliga integriteten, så att en person inte mot sin vilja kan bli uppsatt som kandidat.
De politiska partierna utgör själva kärnan i den representativa demokratin. Det ligger i ett partis eget intresse att dess valsedlar inte upptar namn på personer som tar avstånd från partiet. Genom ändringarna i kommunallagen och vallagen har det införts möjligheter att vidta åtgärder när s.k. politiska vildar kan leda till så stora politiska problem att det kan skada arbetet i fullmäktige och nämnder. I övriga fall är politiska vildar främst en angelägenhet för respektive parti och jag kan i dagsläget inte se att det finns skäl att genomföra ytterligare ändringar i kommunallagen eller vallagen.
Stockholm den 13 maj 2015
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.